moncan

God kväll, vänner.

Mitt rum är jättefint. Inte i bemärkelsen vackert kanske, men städat som aldrig förr. Mor är i extas och frågar sig vad som har hänt med hennes slarviga dotter. Svaret är: människor har börjat välla in i mitt hus om lediga kvällar, men hur det gick till, det vete katten. Som igår till exempel. Satt det inte 6 flickor i min soffa då? Jojjomensan, och hade vi det inte rätt trevligt? Jo men visst om ni frågar mig, sen vad Sandra i plural, en Tanska, Kristin och en liten Sofia tyckte är inte väsentligt. Det är ju trots allt min blogg, de får skaffa egna om de ska ha någon åsikt.

Just det, igår var vi ju på "turné" med storbandet också, och jag måste säga att vi hade en hängiven publik. Taket i Eriksbergsskolans aula lyfte nästan, och när jag och Ida smög runt bland lokalbefolkningen hörde vi elever berömma såväl Abbes basgångar som Eriks ända. Vilken dag! Dock saknade vi bandmedlemmen och trummisen Martin.

Så till dagens bravader. De var inte så storslagna.
Jag sov lääänge, fortsatte läsa i den destruktiva "Vingklippt ängel" (uppgift på svenskan) och bestämde att jag inte skulle gå på bio imorgon. Tyvärr. Sedan undrade Martin (frisk igen) om inte jag skulle masa mig hem till Elsa i storbandet. Nej blev svaret trots mycket god övertalningsförmåga från Martins sida. Hyvens kille ändå..
Istället träffade jag två galningar vid namn Beluf och Jenny vilket var halvt överenskommet sedan tidigare. Vi såg på Mr Bean och pratade med Sam a.k.a. Michael Jackson. Hans mamma mådde bra och han kände igen bilder från Titanic så länge man inte sa att de var från "systrar i jeans". Trevlig grabb.
Så småning om skulle Jenny hem och då beslutade sig Isabelle för att eskortera mig de hundra meterna till mitt hus. Det slutade med att hon och jag stod på ett elskåp på (?) grannens tomt och var rätt estetiska... ända tills Isabelles mamma kom ut och ropade hem henne genom lekparken. Glad? Det hoppas jag, annars blev det nog varm fisk i det grisrosa huset.

Sov gott alla trötta!