moncan

Jag har haft ett långt blogguppehåll för att vara jag. Ändå är det några som har kikat in varje dag. Trogna filurer.

Vad har hänt med Ego ("jag" på latin) då? Inte allt för hemska saker, näe, mest bra saker faktiskt. Hon (nu talar vi mig i tredjeperson, är man viktig, så är man) har upplevt ännu en alla-hjärtans-dag utan att ha fått någons hjärta. Dock sålde jag en hel ask med geléhjärtan för kramar. Betalt i natura kan vi också kalla det.
Film på kvällar har det också blivit en del av, och efter en av dem satte jag mig på en buss ca 00.42 för att inte vara exakt. Vem stötte jag på där, om inte Johan, mannen som hade hetat Långa Björken om han vore indian? Detta låter kanske inte så spektakulärt i era öron, men jag har inte sett den mannen på mååånga veckor eftersom han ligger i lumpen. Lumpen blev också vårt största samtalsämne på bussen och på busshållplatsen. Johan tycktes gilla lumpen. Hans hår var kort, och snitsiga rörelser hade han lärt sig. Samma gamla Johan, han är ju lite härlig. Till slut fick vi dock köldskador på fötterna och vandrade åt varsitt håll. Hälsade han till syster dagen efter, må'n tro?

Hennes Höghet har även varit lite nyttig - tittat på mobiler och lånat hem trumpeter från Stockholm. Onsdagen till ära bar hon på trumpeter för dryga 40 000 genom landet. Inte illa för att vara en fattig tös från landet! 


Äh. Nu har jag kommit in i svamlets värld. Jag har ont i hela kroppen av träningsvärk från måndagens träning och tisdagens skid- och snowboardåkning. Jag måste sova!

Susssss gott!
 

Jag vet att jag överdriver med inlägg nu helt plötsligt efter att inte ha skrivit något på nästan en vecka meeen...
Jag har faktiskt något viktigt att berätta:

Idag åkte jag bil till matsalen för första gången! Eric var föraren, och jag bland andra var passageraren. Wow. Det är nu man har blivit cool...

Du kanske trodde att du visste hur länge man kan prata om mjölk. Tro mig - det gör du inte!
I och med att Skrapan har sin årliga naturvetarvecka för sina naturtvåor denna vecka, så får vi åka runt och lyssna på föreläsningar på olika ställen i närheten av skolan. Idag fick vi åka till SLU och lyssna på en föreläsning om mjölk.
Tro mig, N2b är nu experter på mjölk. Vi vet vad som händer med mjölk om den står för länge, vi vet vad som skiljer fjällfil från vanlig fil. Vilka mejerier som finns i Sverige vet vi också, även vad messmör är baserat på. Tro't eller ej, men vi vet till och med varför det bara är cirka en femtedels fetthalt i hästmjölk jämfört med i rådjursmjölk. Att sälmjölk består till 50% av fett kommer kanske som en överraskning för dig? Det beror på att du inte går i N2b!

Föreläsningen var beige. Något som däremot blev färgglatt var min, Jennifers och Mathildas färskost som innehöll alla kryddor vi kunde hitta. Den blev godast av alla, för ja, vi fick göra vår egen färskost. Mumma! Det gjorde besöket värt sin möda!

Mjölk till er alla, utom till Ebba (som faktiskt inte dricker mjölk)!

Hej och hallå.

Min senaste timme har ägnats åt att sitta och egoläsa min egen blogg. Då insåg jag att jag har haft lite olika trender i mitt skrivande. De är rätt ointressanta att rada upp, men, då det är min blogg som jag skriver på för mitt eget höga nöjes skull, så kommer det en uppradning ändå!

Ett tag fetmarkerade jag varje inledande bokstav på ett nytt stycke.
Ett tag fetade jag ovanligt töntiga ord.
Ett tag fetade jag viktiga ord.
Ett tag hälsade jag alltid innan jag började skriva.
Ett tag gnällde jag bara.
Ett tag var jag jätterolig (främst i början, men några ljusglimtar här och var kan hittas).
Ett tag hänvisade jag hela tiden uttryck till dess skapare.
Ett tag var alla inlägg jättekorta.
Ett tag var alla inlägg jättelånga.
Ett tag var mina inlägg totalt opersonliga.
Ett tag var de relativt personliga om man kikade lite under täcket.
Ett tag pratade jag bara om skolan.
Ett tag gjorde jag massa uppradningar dag ut och dag in. Nej, vänta, det är ju hela mitt bloggnade år jag pratar om...
Ett tag hade jag nästan inga bilder.
Ett tag hade jag bilder i vartenda inlägg.

Vill ni höra en hemlighet som inte är så hemlig, men fantastisk på sitt lilla sätt ändå? Läs imorgon, jao!

Skrutt!

Ja. Vad har hänt?

Härom veckan funderade jag på om jag var bloggberoende. Jag trodde det. Oväntade 82 besökare på en dag. Men allting blir så stort.

Jag har en konstig period nu... jag drar mig undan från alla kontaktsätt, vet inte varför. Inte av någon speciell anledning har jag varit nästan omöjlig att nå - mobil, mail, facbook, MSN, ja, till och med BLOGGEN har fått vila.

Bajs på er.

Jag har varit ute på min första lill-lördag.
Jag har kännt hat mot en lärare.
Jag har gjort ett matteprov.

Äh. Inget viktigt har hänt. Tror jag. Jag har knappt varit hemma på en vecka, är sällan hemma och vaken mer än två timmar per dag. Det är lite slitsamt nu helt plötsligt. Och jag hatar alla förbannade projektarbeten, och allmänna grupparbeten som bara är jooooobbiga. Jag är inte bitter! Jag har bara inget positivt att skriva om. Fast jag är glad egentligen.

JO! Jag har hört två fantastiska naturvetenskapliga låtar som har satt sig på hjärnan - en om slime och en om fotosyntes.



Härligt att kunna avsluta positivt! Tack och hej!

Drama, drama, dama!

Mor räcker över sin mobil till mig. Inget konstigt med det. FÖRUTOM att hennes hand är 30 gånger så stor som den brukar vara och mumifierad (dvs bandagerad)!

Elaka tekoppar och trappor hade konspirerat mot henne på läkemedelsverket, så hon hamnade på Ackis och fick sy lite här och lite där. Sötmamman! Stackars liten!

Krya på sig!

Oj, oj, oj.

Min mobil har varit totalt urladdad hela dagen, och vad ser man när den till slut är återupplivad? MASSVIS med SMS! Det är så roligt att folk bryr sig! Och nej, jag försöker inte leka populär, jag har bara tur. Eller otur, med tanke på vad jag tycker om att skriva SMS. Det är jobbigt, men i vissa fall, som idag, kan jag göra ett undantag och svara! Men nu kan ingen förvänta sig ett svar på hela kommande år, mina SMS-reserver är slut and gone for ever.

Dagen har varit bra med undantag av en liten klump i magen som växer nu (OBS - inte gravid!). Men den tar vi tag i en annan dag!

Just det... Om någon vill ha min Winter Swing-biljett (hallå, 380 spänn, jag vill inte slänga bort den bara sådär) så är det bara att ta den. Annars får jag pracka på den på någon. Som om jag inte har försökt. Som om jag har lyckats hittills.
Töntar vill jag bara säga till alla. Man kan faktiskt gå ensam på en jazzfestival, för jag kommer vara där och ta hand om eventuella töntar så gott jag kan. Kanske till och med bjuda på tårta om ni har tur.

Tönt kan du vara själv, snusk-Moncan.

Jag vill bara säga:
Sänggång före nio igår + sovmorgon = Mellan 10 och 11 timmars sömn.

Det märks inte.

God natt.

Min tunga är för tillfället svart(!). Av vinet till mors födelsedagsmiddag. Man kanske skulle ta och ljuga lite då? Passa på, menar jag...

Din mamma är allt jag har att säga. Eller hade varit om jag inte hade varit så galet dålig på det där med att få skrivkramp.

Inatt räddade Emma mig, trots att Caleb just hade friat till Julie och man höll på att leta efter stackars Luke. Hon är bra att ha, sade alla getterná. Hon löser de där sakerna som behöver lösas. Gå till Emma om ni vill knyta upp en knut!
Sedan drömde jag bussdrömmar som tog mig till Gränby (Uppsalas största inneställe). Detta till tonerna av Bruce Springsteens Devils and Dust. Aldrig har den i vanliga fall jättetråkiga skivan varit så jättebra. Mer gitarr till folket.

Nu ska jag göra all den kemi som jag inte har gjort de senaste veckorna.

Spürk.

Jag träffade Isabelles tysk idag när vi skulle till Allianshallen för en match. Hon var mysig och lärde mig en ny mening som jag inte kan stava: Ich möchte ein eis, bitte! Det ni!

Ni bist gablar allihopa!

Vill bara säga:

*Idag har jag haft skoldag till kl 18.00, och det kändes inte för långt, nä, för från 14.25 var det musik, och sådant gillar vi ju. Trevligt bussällskap fick man också med några charmiga musiker.

*Isabelle har en tysk hemma.

*Jag och Jennifer roade oss kungligt vid den buckliga spegeln vid kiosken när vi hade kollat vad det skulle bli för lunch. Att det skulle bli pannkakor (mums) kom vi sedan att förtälja för Julia och Mathilda med en rebus: en diffus panna minus "a" plus en höna med en tom pratbubbla. Mathilda löste den precis som Vanish löser smutsfläckar på era kläder. Good job!

*Jag har uppdaterat mitt förra inlägg med en kaj-bild. Kraaaa, vad fin den är!

*Imorgon ska jag köpa en födelsedagspresent till mor, samt ett par svarta jeans till mig själv. Från Monki. Kanske.

*Imorgon får bli en bra dag, för det förtjänar jag. Samt de som behöver umgås med mig.



Gos

Okej, den nya kategorin är snart född! Jag börjar att sortera in ett gammalt inlägg om två sköna bönor som jag anser passar in. Sen får vi vällan se vad som kommer!


(Namnet på kategorin lär ändras, för det är inte tillräckligt fult. Men än så länge heter den "Bäst i test?". Brrr...)