Utöya 22-07-2011
I fredags landsteg en man utklädd till polis på den norska ön Utöya. Där hade det norska socialdemokratiska ungdomsförbundet ett sommarläger med ca 560 deltagare. Mannen lockade till sig ungdomar genom att tala om att han hade information angående det sprängattentat som ägt rum i Oslo i regeringsområdet tidigare under dagen (som han själv låg bakom). När tillräckligt många av ungdomarna var samlade runt honom öppnade han eld mot dem med ett automatvapen. De andra ungdomarna som befann sig på ön hörde skottlossningen och blev oroliga. När vissa sedan mötte en polis som kom gående blev de lättade och gick fram för att höra vad som pågick. De blev beskjutna.
I över en timme kunde mannen gå omkring och härja fritt, lugnt och metodiskt. Ungdomar försökte gömma sig, vissa i skogen som fanns på ön, vissa i tält, vissa barrikaderade sig inne på en lägergård. Mannen sökte igenom tälten och skjöt genom fönster och väggar på stugan. Många ungdomar försökte simma bort från ön, men vattnet var kallt, och flera drunknade, och vissa beskjöts även där.
Samtidigt hade lokalbefolkningen på fastlandet hört skottlossning och ringt polisen. Då de såg ungdomar simma bort från ön åkte flera dit i båtar och plockade upp så många de kunde trots att de själva blev beskjutna.
När polisen (millitären?) anlände till ön med ett specialförband lade mannen ned sina vapen (automatvapen samt någon form av pistol/revolver) och följde frivilligt med. Han ska ha varit lugn och vid gott mod.
Hittills har minst 86 människor avlidit till följd av skottlossningen på Utöya, och ca 30 är svårt (!) skadade och ligger på sjukhus. Man kan bara föreställa sig hur många som har lindrigare skottskador, som blivit träffade i till exempel en kind eller arm. Sammanlagt skjöt mannen mer än var femte ungdom på Utöya.
När jag först hörde talas om fredagens händelser visste jag bara att någon hade sprängt en bomb i Oslo vid regeringen eller riksdagen, samt att en man utklädd till polis hade gått in på ett ungdomsläger och skjutit. Eftersom jag förknippar läger med musik trodde jag först att det var ett musikläger som blivit beskjutet. Då började jag se bilder för min inre syn: En man i polisuniform med en AK5C (samma vapen som jag skjöt med i lumpen) kom gående nedför vägen, 50 meter från *Rallingsåsgården. Jag såg honom komma närmare, helt lugn. Musik hördes från öppna dörrar och fönster, och han gick rakt in och öppnade eld mot alla förvånade barn och ungdomar.
Jag brukar aldrig känna något i samband med attentat, olyckor och katastrofer, även om huvudet förstår att det är hemskt. Den här gången är det annorlunda. Jag tror att det beror på att Norge känns så likt Sverige, och att jag vet så mycket mer om vapen nu än jag gjorde tidigare. Muskelminnet från skjutandet i lumpen gör sig påminnt, och jag vet hur lätt det är att sikta med och avfyra vapen. Att det hela ägde rum på en ö gör historien mardrömslik.
*En gård där SMM årligen håller ett musikläger för ungdomar 10-16 år. Själv har jag varit deltagare 6 år och ledare 2 år, så barnen och lägret ligger mig varmt om hjärtat.
Faktiskt inte Voldemort
Vänner är de som oss bäst känner.
Sämsta födelsedagspresenten någonsin.
En riktig idiot den där Jens Bleckert som har gjort den.
Vaddå, trodde han att jag skulle bli glad eller?
Trodde han det?
Mögelbloggen
Mitt nya projekt
Surdegsbröd. Det prisas av alla. Men fy vad vidrigt det är. Därför var jag tvungen att testa det. Och för att jag ville baka bröd även om jag inte hade jäst hemma.
Nu har jag hällt 2 dl vetemjöl, 2 dl grahamsmjöl, knappt 1 ½ dl socker och 2 ½ dl mjölk i en skål. Detta ska stå i 4-5 dagar eller (lyssna nu!) tills sörjan börjar lukta surt och löddra. Ew.
Orvars (Norrlands nation)
Uppsalas bästa band och Uppsalas billigaste öl på samma plats. Vad säger ni?
Har du kårleg?
Hemma
Jag är glad, för jag fick vara i Åmål i mer än ett dygn, mindre än två. Inte så länge kanske, men ändå hann man gå på en trad-jazzkonsert med bland annat två kornetter. Den ene av dem hette Jörgen Zetterquist och var huvudattraktionen. Den andre kornettisten var dock den som stal mitt hjärta tillsammans med sin fader som satt på pianot. Vid, menar jag.
Mysigt var det, och salen var full av söta gamlingar. Jag och Magnus var de enda under 20, och till och med hans pappa drog ner medelåldern ganska rejält. Synd att dagens ungdom inte hittar till sådana ställen. Den hade ju till och med kommit in gratis.
Nu är jag hemma, ska sova. Vi får se hur det känns.
Puss.
Lite historik
Hej, vänner.
I lördags
... åt jag tårta tillägnad Beluf den Fula och Gerwins den Grymme och spelade med Juice på en dansfest á lá medelålder. Dessutom firade jag fars dag. Åt klementin på Queen Victoria.
I söndags
... vaknade jag efter på tok för lite sömn och jobbade som en dåre på cafét. Jag hann inte göra några krämbullar.
I måndags
... vaknade jag upp efter att ha sovit i tolv timmar. Galet utvilad och glad. Mjau! Till orkestern tog jag med två tårtor och sex bakelser som skulle slängas. Nu är jag deras gulle(gotte)gris. För övrigt blev det lite stressigt, så jag glömde byta skor efter jobbet. Men det gjorde inget, regnigt novemberrusk är som gjort för fotriktiga sandaler.
I tisdags
... vaknade Monica trött (man kan ju inte somna om man natten innan fått tolv timmars sömn), men släpade sig ut och sprang (!) en liten runda innan hon åkte in för att träffa sin käre Bo-Inge för lite trumpetande. Därefter for hon till sitt café igen, och då hon skulle åka därifrån gjorde hon en favorit i repris: Två tårtor till storbandet, återigen vällde kärleken över Monica.
I onsdags
... vaknade Monica med träningsvärk. Sedan caféade hon, för att till slut gå hem till en Myra och sjunka ner i en säng. Det blev vin, smaskande och intervjuande av Nästan (Jens kom ju också) för Word:s* räkning. Mysigt, mysigt, mysigt!
Idag
... tog jag hand om några odrägliga ungar. Jag var vikarie för en tredjeklass, och de var inte nådiga. Men sedan vart allt bra när jag fick äta pannkakor hos Johanna. Många pannkakor. Och skeda i hennes säng (ja, vi gör sådant). Och äta bakelse. Och åka bil med rumpvärmare (inte för att jag behövde någon, jag var ju så varm i hjärtat ändå av att leka med Johanna) till repet. Repet var Juice och två nya låtar. Lite härlig baktakt i ska**-anda. Nu är allt bra utom att jag förgäves fick vänta på en riktigt typ på MSN. Vad göra, vad göra?
Puss er, hoppas att jag får jobba på fritids imorgon!
*Skoltidning i Uppsala
**Musik. Tänk reggae. Fast snabbare. Typ.
Monica
Monika, Monica är ett kvinnonamn med okänt ursprung, det kan vara feniciskt, latinets monens- "förmanande" och grekiskans monachós - "ensam" är eventuella betydelser. Kyrkofadern Augustinus mamma hette Monica.
Äldsta belägg i Sverige, år 1785. Det är numera ganska ovanligt att barn får namnet, men på 1950-talet hörde det till de vanligare. 31 december 2005 fanns det totalt 63 048 personer i Sverige med namnet,varav 38 171 med det som tilltalsnamn. År 2003 fick 119 flickor namnet, varav 3 fick det som tilltalsnamn.
Namnsdag: 4 maj
Najs. Tre tjejer döptes till Monika/Monica. Ynkligt. Extrem underbemanning, om jag får uttala mig. I och för sig är kanske det där med "ensam" inte så lockande, men det har åtminstone inte drabbat mig allt för hårt.
Puss!
Sjukhus
Nu har min ena morbrors käresta åkt in på sjukhus, och hennes svåger likaså. Vart är världen på väg?
Mormor är i alla fall mycket bättre, hon är uppe och springer runt i korridorerna som ett barn på musikläger, och nu talar hon ganska bra som jag har förstått det. Under kan ske, tycks det som. Älskade mormor!
Guldkorn
Igår satt jag och var lite nere, men så hände något fantastiskt! Jag zappade över till SVT1 innan jag kuskulle gå och lägga mig. En repris av dansbandskampen var i full gång. Av nyfikenhet så tittade jag ett litet tag. Gissa om jag blev förvånad när min gamle musiklägervän Jakob Stenseke spelade gitarr och körade i ett av banden! Zekes!
http://www.zekesband.com/
|
Namn: Jakob Stenseke |
För övrigt har Zekes som första band gått till final, så jag ska kanske ta steget och rösta på dem. Tralla.
Sveriges vanligaste efternamn
1) Johansson
2) Andersson
3) Karlsson
4) Nilsson
5) Eriksson
6) Larsson
7) Olsson
8) Persson
9) Svensson
10) Gustafsson
11) Pettersson
...är du någon av dem?
Snuskig
Tick-tack
Utspridda i fyra rum har min farmor och farfar 16 st klockor. Tick-tack.
Tut, klank, brööl, boowh. Gnissel?
Denna finska dag har gått i musikens tecken:
Spelat:
Trumpet
Trombon
Piano
Dragspel
Fått tillstånd att ta till Sverige:
Fiol (lite, lite trasig, men lätt fixat!)
Typ superkul. Jag är som ett litet barn på nytt. Men vi kan ju säga att trumpeten får nästan minst tid och kärlek. Är detta verkligen ett vinnande koncept inför armén? Nåja, jag har åtminståne övat trioltungor (tu-tu-ku), en bra grej om man vill spela fanfarer (Vill?! Som om jag kommer ha något val...).
Suomen sisu!
Något som däremot inte är som vanligt: JAG HAR TILLGÅNG TILL INTERNET! Ett fantastiskt internet som antingen har en brutal hastighet på 7 MB/s (eller kB, pappa var inte säker).
Att ladda hem något, lyssna på musik eller att gå in på facebook är med andra ord en fåfäng dröm. Men vem behöver sånt när man har mail och blogg. Och ledsnar jag på det så har jag en trumpet, en trombon, ett keyboard och farfars gamla dragspel att roa mig med.
I will survive (vilken jag och pappa dansade "humppa" till på finlandsfärgan)!
Kul
Kändisspan
Idag hade jag en kändis inne på mitt lilla fik. Ingen mindre än Alcazar(om jag stavar fel så är jag bara stolt eftersom det visar hur lite jag bryr mig)-Andreas blev intervjuad där av en skribent från UNT. De köpte inget, men däremot skräpade de ner. Tralla. Andreas verkar *****. Och han verkar gilla ****** ******. Och så läser han inte så mycket ******, men **********- och *************. Men allt det här får ni väl läsa om i UNT imorgon. Utom ****** då.
Är jag hemsk? Är jag en sådan där äcklig typ som hänger ut kändisar? Jag tror att jag cencurerar. Ja, det gör jag! Sådär. Det var i vilket fall lite spännande att ha en intervju att tjuvlyssna på, även om det blev lite mycket babbel.
Tralla, God natt!
Nästan inspelat
Lyssna, lyssna!