Ska det va så här?! (Sverker Olofsson)
Tack och lov för 10 h sömn!
När jag får flänga runt på massa saker som jag tycker är roliga är jag som lyckligast. Men det är även då jag riskerar att bli som olyckligast.
I helgen var det full fart. På fredagen inledde jag med att träffa Per (han är så fruktansvärt jobbig, och jag kunde inte tycka om honom mer) över det billigaste fika jag varit med om. Sedan for jag till Gamlis och spelade trumpet i några timmar. Väl hemma pysslades jag om med vitlöksbaguette samt räkor med vitt vin.
Tyvärr var det tidig uppstigning på lördageb för att fortsätta spela trumpet i Gamlis (det var nämligen rephelg). Fem timmar senare åkte jag hem, helt slut, för att bara någon timme senare åka in och spela med Juice på kulturnatten. Det var fruktansvärt roligt, publiken var glad och innehöll några av mina kära orkestermedlemmar. Efter en så bra spelning var vi ju tvugna att fira lite, så timmen blev ganska sen innan Monica kom i säng.
Åter igen, tyvärr skulle hon upp tidigt på söndagen. Som avslutning på rephelgen hade vi nämligen en gudstjänstspelning. Den blev fantastiskt rolig, orkestern klingade så fint, och som postludium spelade vi den überglada "Big blue eyes" där jag hade en väldigt tacksam solistroll (solist-roll, inte solis-troll). Den var så munter att några tanter ställde sig och började dansa. Det har aldrig skett under min tid, man kan ju inte ens förvänta sig att få applåder alla gånger.
Direkt efter gudstjänsten var det fotografering, och sedan var det bara att flänga iväg till Sunnersta för att möta upp Nästan och Gustav.
Gustav är en fantastisk människa som utan ersättning vill spela in våra låtar i sin hemmastudio. Han är lättsam och trevlig, för att inte tala om duktig på att trixa med inspelandet. Tålamod hade han också, och Nästan är väldigt glada att vi har honom. Om en vecka har vi nog 4 spår färdiga.
Allt som hände under helgen var fantastiskt underbart och mysigt, och jag skulle inte vilja ha något ogjort. Men. Måndag. Dagen efter. Jag var så trött att jag gick omkring och var kan-inte-le-olycklig hela dagen. Det vill man ju inte vara. Jag såg framför mig hur varje dag under resten av veckan hade minst två stora aktiviteter. Jag ville bara lägga mig ner.
Är det värt det? Ska man missa något som gör en själv glad för att försäkra sig om att man mår bra senare? Ska man undvika att göra ANDRA glada för att må bra senare? Skulle jag svika orkestern och låta dem göra slitgörat ensamma? Skulle Juice få klara sig utan trumpet? Skulle inte tanterna få dansa? Skulle resten av Nästan drabbas av att jag var lite trött och ville hem?
För mig finns det bara ett självklart svar (gissa vilket), men samtidigt är inte det svaret hållbart i längden. Jag tar alltid på mig så mycket att jag får kippa efter andan. Jag är medveten om det. Det har jag varit länge. Men jag har ju så svårt att säga nej. Jag VILL ju inte säga nej. Vissa är beroende av rökning, alkohol, socker, kaffe. Jag är beroende av aktiviteter.
1. Orkester
2. Storband
3. Nästan
4. Juice
5. Trumpetlektion
6. Pianolektion
7. Musikteorilektion
8. Finska I
9. Jobb
10. Träning
11. Middag en dag i veckan
Det är det återkommande. Sedan har jag lite tillfälliga trumpetvick ibland, vänner att träffa och lite "förtroendeuppdrag" att uppfylla. Jag trodde ju att det skulle hålla när jag inte hade skolan att bekymra mig över, men nu vete fåglarna...
Jag orkar inte ens läsa igenom. Det är ett rörigt skitinlägg, men jag har åtminstone fått lite perspektiv. Nu ska jag laga lite mat, skriva lite på en artikel, lära mig "When a man loves a woman" inför lördag, åka på musikteori och sedan vidare till ett rep med Akademiska kapellet inför en reccespelning på fredag. Hemma lagom till 11, skulle jag tro. Yeah.
KOM!
Kalla kårar
Skam över Järnia. Nej, förbannelse över Järnia. De har redan en reklamtidning med snögubbar, adventsljusstakar och julstjärnor. "Tjuvstart på julen".
SKÄMMES!!!
Man kan inte bestämma över kärleken... tyvärr
Sjukdom är ett tecken på kärlek
Jag är förkyld. Det gör mig inte ledsen, för det är bara en påminnelse om hur bra helg jag har haft:
Fredag - Mexikansk fest (utomhus) som var så rolig och med så mysiga människor att jag aldrig ville gå därifrån. Tyvärr behövde jag göra det, men tack och lov var orsaken så pass vettig att det var ett extrarep med ett fantastiskt band.
Lördag - Chilla runt och dilla inför kvällens kräftskiva där jag stod som värd. Städade en hel del eftersom endast det bästa är bra nog för ett antal av dem jag under de senaste tre åren tillbringat mest tid med. Underbara, underbara människor. Vi satt ute på min altan med tända ljus och slafsade i oss skaldjur och paj av hjärtans lust till Spicegirls och Rock 'n Roll. Jag blir alltid lycklig av att ha så många jag tycker om i (utanför) mitt hus samtidigt. De är ju för vackra!
Söndag - Upp och hoppa, jobb kl 8 med unge herr Sollenberg. Han är ju bra fin! Sedan var det bara att trampa för fulla muggar hem till Myra, där vi spelade med Nästan för släkt och vänner. Tårta och champagne!
(OBS, inte autentisk bild!)
För att man sedan skulle glömma att helgen var slut och att det var åter var måndag gick jag på bio med fröknarna Fagerberg, Ralle den långe och Ida den förkylda. Vi såg Inglorious bastards, en film med Brad Pitt i huvudrollen. Det var blodigt, det var roligt, det var knutar i magen, det var brutalt. Fantastisk film, och upplevelsen blir ju inte sämre av att man får se filmen i Spegelns stora salong. Klart värt, speciellt som jag blev bjuden på en av Ralles biocheckar (som gick ut dagen efter). Gratis är gott. 
(Jag älskar honom. Det gör jag faktiskt.)
Åh, vad livet är härligt snorigt!
Inför lördagens kulturnatt
Min första kotiläksy
1. Kiva nähdä, pitkästä aikaa.
2. Kaisa ja Laura ovat työssä täällä.
3. Haluatko kahvia?
4. Voitteko autta meitä?
5. Olemme kotona kello kahdeksan.
6. En puhu englantia niin hyvin.
7. Kaisa herää kun hän on suihkussa.
8. Ilma on kaunis mutta tuulee.
9. Emme mene ulos illalla.
10. Ette saa häiritä.
Från ingenstans
Jag är FRUKTANSVÄRT svartsjuk i just detta nu. Och det är väldigt irrationellt, jag har ingen som helst orsak att vara det och därför driver det mig till vansinne. Jag har inte ens rätt att vara svartsjuk. Ändå river och sliter det i bröstet som om någon försökte kratta dess insida. Morr, morr, morr. Jag vill förstöra, förgöra, förföra.
Men det vill jag ju inte - egentligen. Det säger erfarenheten. Antagligen magen också, men vem lyssnar på dem när man har en avundsgrön kratta i bröstet?
Kom på spelningen, ja?
Mexikansk afton
Jag minns inte hur det började, men antagligen behövde Jocke pengar och saknade sommarjobb. Då framträdde idén till vad som ikväll kommer bli verklighet: Jocke ska (endast?) iklädd poncho klippa Eriks gräsmatta med nagelsax. Detta mot betalning, förstås. Tio kronor, kunde Erik tänka sig att lägga. Jaha. Men för att ge Jocke en något mer skälig lön gjorde man ett event av det, och varje besökare finansierar Jocke med ytterligare tio kronor var mot att få se på när han sliter. Bra deal. Dessutom får man tillgång till en grill, en liten drink samt underhållning av annat slag.
FANTASTISKT!
En av de ivriga arrangörerna har under den senaste veckan skickat ut ett meddelande om dagen för att man inte ska glömma vad som väntar. Dagens såg ut så här:
EL DIA ESTA AQUI!!!!!!!!!!!!!!! VAMOS MUCHACHISIMAS!!!!!!!!!!!
CHICOS Y CHICAS, HOY VAIS A MIRAR EL TRABAJO MUY SPECTACULAR, JOCKE VA A CORTAR EL CÉSPED DE ERIK, SOLO CON UN TIJERA DE UñAS.
FÖR ATT GÖRA DET HELA FÖRSTÅERLIGT: POJKAR OCH FLICKOR, IDAG SKALL NI BESKÅDA ETT SPEKTAKULÄRT ARBETE, JOCKE KOMMER ATT KLIPPA ERIKS GRÄSMATTA, MED BARA EN NAGELSAX.
KLOCKAN 17.00 PÅ XXXX(adress)XXXX HÄNDER DET!!!!!!!!!
TA MED ER KLÄDER, FÖR VI KÖR, ÄVEN OM DET REGNAR. DOCK SER VÄDERPROGNOSEN LOVANDE UT :D
TA MED: 10 KR TILL MEXIKANENS LÖN
NÅGOT ATT GRILLA
DRICKA
NÅGOT MER ATT ÄTA TILL DET GRILLADE
TYP LITET PERCUSSIONINSTRUMENT
KLÄDER EFTER VÄDER!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
VI BJUDER PÅ: EN TÄND GRILL
MYCKET UNDERHÅLLNING
BÅL
SÅ KOM, NJUT OCH UMGÅS I SANN MEXIKANS FIESTA ANDA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
ARRIBA, ARRIBA, ARRIBA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Det kommer att bli en bra kväll...
Suck, frustration, gah!
Om ni inte får ut något av att läsa min blogg inom tre inlägg, snälla sluta läsa den. Du kommer bara att må dåligt av det. Slösa din tid på något vettigare.
Fotnot. Denna människa kanske är som jag. Skriver mest för sin egen skull. Det har den helt klart något man har rätt att göra. Själv skulle jag bli förstörd om alla minnen som ligger inbäddade och halvgömda i inläggen skulle försvinna i samband med en kraschad server. Men kan det verkligen finnas några meningsfulla inlägg som skulle vara värda att sakna på denna persons blogg?
(Kan jag vara mer meningslös som bryr mig så förbaskat mycket om texter jag inte ens behöver läsa? OBS, retorisk fråga, besvara icke.)
Juice dricker juice på apelsin
Hej, hej, hej!
Det är mycket nu med bandet Juice. Vi har inte gjort något vettigt på ett halvår, och nu har vi (Sarah Thorén) helt plötsligt tagit supersnygga foton med apelsiner (värda 300 kr som vi sedan pressade till underbart fantastisk juice), haft vår första spelning (scentid mitt emellan Veronica Maggio och Owe Thörnkvist) och varit ute bara för att det är trevligt. Dessutom väntar två nya spelningar, kulturnatten den 12:e samt vår officiella premiärspelning på Hijazz den 17:e. Imorgon ska jag och Abbe försöka boka ytterligare en, och sedan blir det nog några fler. Kanske många. Och förhoppningsvis kan vi pressa juice efter varje!
Foto: Sarah Thorén
juicemusic.se