"Talang 2008"

Gårdagen var fin, vill jag passa på att säga. Åtminstone från klockan sju och framåt, innan dess var det mest ångest. Men klockan sju hade jag och Per tagit oss till Musikens Hus för att se talangkampen på stora scenen, och vi var knappast de enda. Hälften av alla Uppsalas ungdomar tycktes ha tagit sig dit, och det hade de (vi) gjort rätt i, för där inne väntade en fantastisk show! Alla var duktiga, men mina absoluta favoriter tänkte jag redovisa lite kort.

Dels hade vi Elinor och hennes kompis Mina (?!) som dansade sjukt bra. Jag har självklart förstått att Elinor (som går i min musikklass) är väldigt bra på att dansa, men jag förstod aldrig att hon var så bra! Jag var helt hänförd, kunde inte slita ögonen ifrån dessa otroligt synkade varelser som sprang, hoppade och framför allt dansade till musiken. Det var vackert och spännande, om man får säga så.

Ett annat gäng som gjorde mig lycklig i magen var Pablos gäng. Pablo, min gamle musikalkompis, och hans vänner gjorde ett väldigt konstigt, men väldigt najs spex som bjöd på folkmusik, snapsvisor, underliga kläder och väldigt härligt framförd musik (jag gillade till och med klarinetten!). Det var näääjs!

In på scenen skuttade en kille som dansade vilt, slet sönder sin tröja och tappade micken. "Shit", var det första vi hörde honom säga. Sedan malde han på om hur cool han var, att han, Noa, hade fått massa låtar skrivna om sig, att dubbelt så många på scen blir dubbelt så roligt, sa åt någon att ta det lugnt (det var ju bara en strumpa) och så vidare. Jag grät nästan av skratt. Och jag är inte den som är den, jag må skratta lätt, men inte på det viset. Det roligaste av allt var att han då och då stoppade handen i fickan och kastade ut en näve konfetti för att betona sina skämt. Alltid aningen för sent eller för tidigt. Underbare man. Ja, hans kompis var ju också lite kul, även om hans roll inte var så framträdande.

De fem revisorerna, männen som tog hem det hela, mina musikklasspojkar. Var de inte underbara, så säg? Jag skrek som en galning (vilket har lett till en heshet jag inte upplevt sedan Jönköpingslägret då min röst försvann helt i tre dagar) när de framförde sina groves helt a capella. Poplåtarna flödade, det var Britney, det var Backstreet Boys, det var truckerkepsar. Koreografi och falsettsång gjorde att de sålde in sig hos mig. Nu står pokalen säkert på Skrapan!

Andra nummer som gjorde mig glad (alla gjorde mig glad, men dessa minns jag bäst):
Tredje skrapanbidraget med Sinclair och hennes gitarrkompis. Synd bara att det var glapp till gitarren, morr.
Sam. Käre gamle Sam som dansade som aldrig förr. Vem trodde det, när han dök upp på talangkampen i sjuan och gjorde sina moves, att han en dag skulle stå på en stor scen med fulsatt i publiken och jubel för varje steg han tog? Jag blev GLAD och skrek en hel del där med! Sorans kommentar var "här har vi en som kommer få ligga ikväll"!
Kattemusikalens ena "Michaela" framförde ett Operastycke, och vilken sångfågel hon är! Ljuvligt!

Snacka om att det var värt sina 95 kronor! Hoppas att lärar-Jonas också tyckte det, men han såg väldigt glad ut där han satt brevid Per, så jag tror inte vi behöver oroa oss!

(Björn Gustafsson är näjs!)

Den förlorade Moncan

Det var länge sedan sist, kära vänner. Jag kan bara tala om att jag har haft det fruktansvärt bra, men också att jag har varit väldigt mycket och länge i skolan. Under tiden som gått har jag hunnit klara av:

Fredagsmys med pojkarna i Gamlis och några flickor från olika håll
20-årsfest på ett tak för världens bästa Abbe
Vårkonsert
Lite fotboll här och var
Musikklassens skiva som för min del var underbart härlig
En missad fysiklabb som skulle tas igen, som gjorde att jag förlorade en fyra timmars sovmorgon dagen efter skivan
Galet mycket tid framför skolans datorer inför inlämning av tidning. På onsdagen kom jag hem nio och på torsdagen halv tio...
En sjukt kul talangkamp mellan Rude och Snuskisabel
En skiva på Göteborgs nation
Glida runt med Ljung-kung och Ida medan man träffar Håkan som till slut fick en St: Petersburgare att äta.
Vakna av en glad Jonas som ringer


Lagom blandning. Jag är glad och hes som en blåmes. Jag har förresten blåmesungar som bor i en holk som sitter på utomhusväggen till mitt sovrum. Ojoj. Mys, kanske. Puss!


FANTASTISK helg! Fredagsmys, 20-årsfest, bandmys, vårkonsert, fotboll på tak, fotboll på yrsa. Jag är lycklig. Och peppad. Ikväll blir det nämligen skiva.

Jag har den äran att få gratulera

Hej, hej - hemskt mycket hej!

Idag vill jag gratulera mina små kamrater som fyller år. Dels har vi Madde, en kvinna jag inte har kännt speciellt länge, men som jag tycker om ändå. Sedan har vi också Erik, klassens egen datafantast som jag kännt längre, men som jag tycker om ändå.

Madde:
Galet snygg
Galet skön
Galet rolig
Galet rödhårig
...galen helt enkelt.

Här kommer en dikt som jag skrev till hennes ära på ansiktsbok:

Madde är som eld och vatten,
vildare än själva katten.
Humorn är på högsta topp,
ur sängen steg jag precis nyss opp.
Du är kvinnan, jag är damen,
och utav mig får du värsta kramen!


Erik:
Roligast
Pizzaälskare (Billy's)
Energidrycksförtärare
Skön som få

Erik ska inte få en dikt av mig, men likväl en födelsedagsbulle. Stackarn har varit på "hajk" med skolan och sovit ute i natt, och då kan han nog bli glad av en kanelis med ett ljus i. Får vi väl hoppas. Annars får han bara en kram och ett grattis, så kan jag äta upp den själv. Hurra (både för honom och min bulle, men mest för honom)!!!


Over and out!


Infall

En kulen natt, natt, natt... Boom shackalack och puss och hej och hå. Ibland är man som man är, och låt det då vara. Barnaskara. Hopp trallala, och därmed bastu!

Tuss!

Do bist blockerad

Varför är folk så fruktansvärt angelägna om att alla andra ska ta reda på vilka de har blivit "blockade" på MSN av? De senaste veckorna vet jag inte hur många det är som har skickat mail och öppnat konversationer med mig, bara för att säga till mig att jag kan och ska kolla vilka som har blockerat mig. Jag bryr mig inte. Jag gör verkligen inte det.
Varför vill man veta sånt förresten? För att sätta dit den som blockade dig? För att kunna veta vilka du kan "lita" på? Det känns bara så grundskoleaktigt (har jag sagt att jag trivs på gymnasiet?) att mucka gräl över en sådan sak, att man har blivit blockad på MSN. Vill man blockera folk så får man väl göra det, och vill man inte, så låt bli.
Jag för min del tycker att blockeringsverktyget kan vara alldeles utmärkt om man råkar prata med många vid sängdags. Då räcker det med att man säger "sov gott" en gång per person, annars fortsätter ofta vissa prata ända tills man loggar ut, och då blir själva utloggningen så fruktansvärt uppskjuten.
Människor, ni kan vara lugna. Det är bara att blocka mig på MSN, jag kommer inte se efter vilka ni är! Blocka på, blocka på, blocka på.


image297

Glädje

Jag har nästan alltid Kossor som som skrivbordsunderlägg. Det gör mig glad. Vad gör dig glad?
Morgonbussen till ära kördes av den gode och glade busschauffören. Han verkar alltid glad. Jag undrar om det är så, och i så fall undrar jag vad som gör honom så glad.

Puss.

Australien får ever

Alla borde älska får. Får är moln som är på marken och betar, istället för att skymma solen. Ju fler får, desto mer sol. Jag gillar sol! Möjligen skulle bönderna kunna ogilla får eftersom de ofta vill ha regn, meeen... det är ju ändå mest bönder som har får, så det är nog ingen fara på taket. Mer får åt folket!

Gotland får ever!


GAH!

VAD ÄR DET MED ALLA SOM VILL GÖRA REKLAM FÖR SIN BLOGG?!!
Vissa gör det väl bara genom att skriva en normal kommentar, men andra funderar man verkligen över hur de tänker. "Hej, jag hoppas din dag har varit bra, kolla in min blogg". En gång fick jag en sådan kommentar när jag hade skrivit ett deppinlägg. Lite skrattretande, eller vad? Här kommer i alla fall några exempel...



hoppas din helg varit super :) gå gärna in på min blogg och svara på vem bär upp den bäst :)
kolla gärna in min blogg =)

Hej!

Om du inte redan deltar, får du gärna vara med i min tävling: XXX 
Du kan vinna ett hemligt paket till ett värde av TUSEN KRONOR!

Annars önskar jag dig bara en fin dag!


Varför är det så viktigt att bli solbränd?
Hjälp till och påverka på min blogg..
XXX

Tack!


Kolla mitt volym-tips om du tycker du har platt hår! =)


Har du något husdjur? Kramar




Ja, bedöm själva... SUCK!

And with a voice like Ella's ringing out there's no way the band can lose...

Jag såg precis slutet av en hyllningskonsert till Ella Fitzgerald på SVT2. Avslutningsnumret var med två damer som hade sådan PONDUS att de klarade av att sjunga låten fullkomligt tillsammans. TILLSAMMANS. Det var ett av de skönaste musiknummer jag har varit med om. Ett sånt som suger tag i en så att man aldrig ska glömma att det är SåHär Det Ska Gå Till. Jag kunde verkligen inte slita ögonen ifrån dem, inte ens när jag skulle prata med mamma. Det är nästan så att jag får rysningar.

Mums! I like!

Kvalitet vs kvantitet...

Ibland blir jag rädd. För allt jag missar. Att jag inte ska hinna lyssna på alla bra låtar. Just nu sitter jag och funderar allvarligt på att sätta igång tre olika låtar samtidigt med olika program. Bara så att jag hinner, liksom...

Skapad av Emma the Poet

med slutna ögon

du är min kärlek

och jag är din drog

vi passar perfekt

du och jag


jag vill ha kärlek

du vill släcka din törst

din lust


jag kan blunda och tro

att lust rimmar på kärlek

att du älskar mig


du kan blunda och tro

att jag samma lek leker

låta mina händer känna

mina läppar smaka


vi kan blunda för allt

utom varandra


Heja Norge!

Mitt favoritland firar dagen till ära, 17 maj, sin nationaldag. Heja Norge(!), säger jag bara och hoppas att någon underbar norrman ska komma och röva bort mig när han ser min hängivenhet till de djupa fjordarnas land. Hur det än blir med den saken är detta en glädjens dag - heja, heja Norge!

image296

¡Viva España!

¡Hola!

Careco el español. Mucho... o, vale, un poco. Es la única lengua qué voy a hablar sin mascullar las palabras. Es una lengua bella también.
He leído español por... cinco años, y apprendía mucho de mi profesora Elin que habló español todos los classes en el ciclo superior de educación general básica. Elin era loca y maravillosa. Espero ella es todavía. Tiene una hija que tiene el pelo rojo, como Elin, y se llama My. Creo que este es cómico. 
Recuerdo la frase primero que apprendido: ¿Qué helado te gusta más? No me nunca voy a olvidar estas palabras. ¿Pero quieres saber la repuesta? Creo que helado de limón es el helado que me gusta más. O el helado que se llama Piggelin, un helado de pera. Pero nó es el helado de chocolate.
Yo sé de este texto es lleno de errados, y de mi español ha llegado muy mál. Pero no me preocupa, sólo quiero escribir un texto español. ¡Ahora voy a escuchar de Radio Nacional de España!

image295


¡Viva España!
¡Y besos!
¡Y abrazos!

Lämplig?

Nu kommer jag alltså få veta det, en gång för alla: är jag verkligen lämplig?

Det är nämligen så att jag nu har signerat min Lämplighetsundersökning hos pliktverket, och om jag visar mig vara lämplig, då kommer jag att få mönstra.
 
Vad har jag gett mig in i? Ska jag verkligen bli musiksoldat? Gudars skymning. Det skulle vara så himla kul, jag tror verkligen att livet som "musiksoldat" skulle passa mig, men sedan är frågan... vad (ursäkta kommande svordom, men den tycktes mig nödvändig) fan ska jag göra åt tinnitusen? Det finns inte en chans i (återkommande inslag av ursäkt i förväg) helvete att den inte kommer förvärras. Frågan är om jag ska strunta i det, hoppas att det inte blir så illa som jag förväntar mig och sedan käka citrusfrukter tre gånger om dagen? Herr (vem snodde ankan? - Gunnar...) Staland nämnde någon gång att det fanns undersökningar som styrkte att C-vitaminer (?) kunde ha en positiv effekt om man utsatte sig för högre ljud än "rekommenderat". Ja, Herre Gud. Det känns som om det vore dags att beställa de där filtren med högsta dämpningen nu. Om jag är lämplig, vill säga. Kanske förstörs mina chanser av att jag svarade "Stämmer ganska dåligt" på påståendet "Jag sover bra.". Jag vet inte. Inte än. Men inom 30 dagar.

image294

Hello, my name is Monica. Hej, jag heter Monica. Hei, minun nimi on Monica. Hola, me llamo Monica. Let us see if I am appropriate. If I am adequate. So long!


Du är en riktig pain in the...

Hur kul tror du att det är?
Alla talar med varandra, den får vi alltså sjunga en annan dag.
Lätt att hantera nu när man shoppat Vicks Blå Extreeme.
Skulle säga att det var lite som att svälja ett gruskorn innan.
Oom och ooom igen.
Någon annan som fick stanna hemma igår?
Tro't, tro't, tro't om du vill, men jag har faktiskt HALSONT!


Substantiv är namn och ting, så som damtuss, kryp och ring.

Så här kul hade jag och Elsa i fredags. Enjoy...




Happy bug och den ondskefulla damtussen var våra favoriter, vilka vär dina?

Fred och Bo är mina homies!


Alla barnen hade vacker musik i örat
utom åke
han hade en stråke.


Alla barnen spelade med i orkestern
utom Vincent
för han hade nu bara ett halvt instrument.


Alla barnen var rädda för tjuren
särskilt Bo
för han såg ut som en ko.


Alla barnen var hemma när de var förkylda
utom Nora
för hon tyckte det var roligt att sitta och snora.


Alla barnen kommer när mamma ropar
utom Peter
för han vet inte vad han heter.


Alla barnen drogs i håret
utom Fred
han var skinhead.

Psyduck

Pokémon rockar. Jag älskar Psyduck. Han är cool. När jag var liten gillade jag Jigglypuff, men det är bara en rosa fjolla. Psyduck är seriöst yr och vild and crazy. För att inte tala om att han är en anka. Jag älskar Psyduck!

image288

Minnesvärd morgon

Dagen till ära har jag haft det stora nöjet att spela på en oförglömlig gudstjänst som tack för att församlingens barnkör ställde upp på våran konsert.

Prästen i församligen var lite yr kändes det som. Men entusiastisk var hon, hon ville massor hela tiden. Fast uppenbarligen var hon inte riktigt van vid att ha komp av en hel orkester på psalmerna, för plötsligt bestämde hon sig bara för att sjunga. Utan några förberedande tecken. I en självvald tonart. Vi fick haka på. Om än i en annan tonart. Det var intressant. Hennes predikan var också intressant, den handlade om Bamse, Lille Skutt, Skalman, Farmor och framför allt om Vargen. Då och då försvann dock allt tal för att hon förde en egen konversation med barnen på sidan av. Sedan undrade hon om vi i orkestern skulle vara med på hela nästa psalm eller om vi bara skulle spela förspelet (på 5 takter eller vad det kunde vara). Marit sa att vi skulle vara med hela. 

Efter gudstjänsten bad de på lunch (!) och rulltårta som var gjord på socker. Jag hade i alla fall svårt att hitta något mjöl i den, min och husmans teori var att de hade fått slut på mjöl och bestämt sig för att ersätta receptets mjöl med lite socker. Man tager vad man haver, sa Cajsa Warg. Fast de hade ju jordgubbssylt i ändå, så det var ju inte bara socker.

Jag vet inte om jag låter negativ. Jag vet inte om jag är negativ. Men jag vet att jag är glad, och att jag var det då med. De var lite sköna därute i Lena. Minnesvärt är det i alla fall. Speciellt tidigare nämnda barnkör under deras sånger. Ungar har stil. De bryr sig inte riktigt om vad de gör. Vem har sagt att man ska sjunga bara för att man är med i en kör? Unt so weiter.

Hemfärden var också fin, en oplanerad biltur med sex människor i en bil med plats för fyra. Man tager vad man haver, sa Cajsa Warg.

Fiiint.

Vilken UNDERBAR helg. Det känns som om allt har varit på min sida (förutom halsontet, men hallå, jag säger bara: och?)! Två gånger har jag sett himlen ljusna för att sedan lägga mig i min underbara säng som egentligen är rätt obekväm, men som till och från älskar mig.

fredagen blev det våfflor med glass och jordgubbar hos Johanna varpå jag och denna vackra kvinna gick ut. Det kändes så härligt, för jag kände i hela kroppen att det här skulle bli en så fin start på en magisk helg. Trött men glad gled jag ner under täcket kl 4. Det var ljust och jag hade träffat på UNT-bilen två gånger. Dessutom har jag nu luktat på alla Storvretas villors blommande träd och buskar. Om vi överdriver lite. Jag älskar natten. Den är så stor på något sätt, den ger en så mycket plats och så mycket luft att andas.

Marshmallows, tre påsar, samt chorizo och korvbröd inhandlades i värmen med en Amanda, och lite senare satt man och grillade både det ena och andra och tredje vid Fyrisflodens stilla flöde. Många vänner, både nya och gamla hittades, allt tack vare Emma och Amanda, Uppsalas listigaste töser. Mer än en och en halv påse marshmallows försvann. Sedan var det dags att ta sig tvärs över stan, för att efter en härlig gräsmattevisit åka tillbaka till city med partybussen nr 1! Där var det allsång med busschaufförens mick - både nationalsången och Sten & Stanleys Margareta skrålades mer gärna än vackert. Tanterna på sätena bakom skrockade, mannen med sonen log åt de galna ungdomarna, och det var just vad resten av oss var, galna ungdomar.
Livets Ords kaffe värmde gott när Skönisparken närmade sig. Det var i alla fall vad jag trodde att den hette, men det kan även ha varit Stjärnängsparken. Ingen som vet. Hur som haver upplevde vi misslyckade partytrick, vattenpipor, fussball och lite annat smått ock gott där. Tyvärr upplevde vi även en man som var lite bister på sitt ister. Killen frågade om vi hade sett Maria.
- Porqué, Maria! utbrast Gurra och fnissade.
- Porqué Maria, porqué! utbrast jag och fnissade.
- Det går några där borta, hon kanske är en av dem, sade Alexander, villig att hjälpa till.
- Ditt huvud ligger jävligt bra till för att jag ska sparka (nu minns jag inte adjektivet/prepositionen, men det var i stil med av/sönder/dig i/osv...) ditt huvud, sade mannen helt lugnt till Alexander, uppenbarligen påverkad av något.
Tack och lov blev det inget sparkande, utan allt löste sig. Eller ja. Det var väl efter den här incidenten som vi började spela fotboll, så lite sparkande blev det ju.
En fantastisk kväll med många fantastiska människor var det i alla fall, och det är sådana kvällar jag trivs bäst på. Spontana och varma. Precis som den prommenad jag alldeles strax ska gå ut på. Så... hej då!

En godmodig lärare

I jobbet med tidningen dyker det ständigt upp nya toppar att klättra över...

Mathilda klagade: Thomas, kom och hjälp, den här är konstig!
Thomas svarade med babyröst: Nej, det är du som är konstig!

Sedan skrockade han och vi skrattade. Söt-Thomas!


Ordenadores?

VAD ser jag? Stefan Nyhem (das rektor of the Skrape) skickade just ut ett mail som jag tror har gått ut över hela skolan:

Hej Lars.
Kul att det nu ordnat sig så att alla våra nya* elever till hösten får varsin bärbar dator att använda under sin gymnasietid. Datorerna verkade ha riktigt bra prestanda. Vi måste nu sätta igång med planerna på låsbara laddningsskåp där eleverna kan förvara datorerna.

Med vänlig hälsning
Stefan


Är det bara jag som frågar mig: men vi (jag) då?







*Det var inte understruket i mailet, men hallå? Jaha? Nya? Suck.

Far, får får får?

Igår gick jag över ängen vid Polacksbackens förskola på väg mot skolan. Då såg jag dem. I en liten hög inslängd mellan några träd låg de, ull, horn och ögon om vartannat. Fåren har kommit hem!

Mina läppar utslapp ett litet "ååh" som inte gick att hindra. Jag blev glad!

En liten slant här, en liten slant där

Att ha eller inte ha, det är frågan. Sommarjobb, så att säga. Nu kanske svaret är "att ha". Förhoppningsvis, för på mitt förra sommarjobb har  det blivit en ledig plats i år igen, och jag är i princip tillfrågad. Det är nästan lite magiskt, för i fredags insåg jag att jag hade sådär, ja, några tusenlappar mindre på mitt konto än vad jag hade trott. VART (?!) har de tagit vägen? Jag förstår det inte riktigt, men jag har tack och lov ganska många skulder att driva in. 
Money, money, money... tralla. Framtida kostnader: studentskivor, reggaefestivalbiljett, avslutning, Aiya Napa, glass, Skåne (?). Hm, vi får se. Det är till att börja ha mer koll på ekonomin nu i alla fall.


image287


Tuss!

Men snälla Åke!

Kära vänner.

Det finns en sak som har fått mig att börja skratta högt (som i rejält starkt, rent utav att skrika av skratt) två gånger den senaste veckan. Det är en reklamfilm som har gått på TV4, men jag har tyvärr skrattat för högt för att kunna snappa upp vad man egentligen gör reklam för, men den innehåller några rediga karlar som råkar ha några brädor över. Plötsligt händer det, som man brukar säga. De snickrar ihop något magiskt, jag vill inte berätta vad, ni förtjänar att se det med egna ögon. Kanske må ni tycka att jag överdriver, men vet ni vad? Det skiter jag i, det här är kunglig humor, och kungen har just fyllt år, så det så!

Jag hittade tyvärr inte klippet på youtube, men här har ni något annat trevligt att hålla till godo med:

Men snälla Åke


It's the Monica day

Människor som har kommit ihåg min namnsdag:
Filip
Hanna
Erik
Jocke
Andrea

TACK!


Människor som helt klart INTE kom ihåg min namnsdag:
Jag
Mor
Far
Annika

Movie Star, Movie Star - oohohooooo

Jag och mor har just sett den underbara filmen Rain Man. Om jag grät en smula så skulle jag aldrig erkänna det, nä, inte en chans. Men de är rätt mysiga, de små bröderna som dansar, flyttar sängar, räknar kort och ställer sirapen på bordet innan pannkakorna kommer. Klart sevärd film, för att inte säga fantastisk.

En annan film blev det också idag, inte fullt lika fantastisk, men klart sevärd - Se upp för dårarna. Den löste sig väl lite för fint, men att blondinen såg ut som en gullig groda förhöjde filmintrycket för mig. Grodor is the Shit. Men inte inte som Rain Man, för han och Mr Cruise är bäst.

image286


Bomp, bomp, bomp.

Nähe

Blä, blä, blä. Jaha. Nähe. Knattematch, farväl.

Vi kan kalla dem berg

Idag är det lördag. Det har varit flera andra dagar fulla med höjdpunkter sedan jag skrev något sist.

Till exempel Valborg. Då var det sol och härligt, en underbar dag allt som allt. Det bästa av det bästa var dock när Mathilda hade hittat Jonas i Engelska parken och vi hälsade på honom. Han skrev även i min almanacka där i princip alla jag träffade skrev sitt namn och/eller en liten hälsning eller telefonnummer. Kvällen med grillning och vänner var bra, men dagen var fantastisk med så många vackra ansikten och kramar!

Torsdagens höjdpunkt var en golvpicnic hos Snuskisábel med inslag av Hannor och Åmål-Matildor. Skåne hade också sitt finger med i spelet, men då i form av en maträtt.

Fredagen ägnades åt tre höga punkter. Det var pluggande med Jennifer på morgonkvisten, något som gjorde att jag tappade mina byxor då jag sprang till bussen. Nästa bussresa träffade jag en leende man som jag stannade och pratade med, men som jag ABSOLUT inte kunde placera. Så här i efterhand tror jag att det var den gamle hederlige Hasse. Det var bara svårt att komma på vem han var när han var i fel miljö.
Jag kom på att fredagen har hela fem höjdpunkter vid närmare eftertanke. Jag fick ju ett telefonsamtal från den gode Åmål-Jonas också, där han sa att han trots allt skulle dyka upp i Jönköping i sommar. Hurra!
Nu bar det av hem till Miriam för att repa lite med "bandet". Jens hade en muterad giraff med babian-/grizzlybjörnshuvud som jag tyckte om. Den var gul. Om någon undrar så var vi ganska produktiva också, vi lyckades i princip köra igenom två av låtarna. Joy.
Kvällen spenderades med två relativt nyblivna 18-åringar på ett dansgolv. Första utgången för dem, och första dansutgången för mig. Roligt, varmt och gött. Hela kvällen avslutades för min del med att jag efter ett sista toalettbesök kom för att ta farväl av kvinnorna, när plötsligt ett Greasemedley satte igång. Bra avslutning eller vad?
Bussen var sen, så jag hann även skaffa mig några kurdkompisar på busshållplatsen. De lärde mig att dansa kurddans till Please don't stop the music. Det var fint. På bussen stötte jag även på den gamla barndomskompisen Emelie som också tyckte att sista bussen var en trevlig sak.
Kanske blev det lite luddigt att reda ut vad som var en höjdpunkt och vad som inte var det, mne gör ert bästa så får det gå som det går.

Vi får väl se vad som visade sig bli dagens höjdpunkt/höjdpunkter? Müs on!