3.14159265358979323846264338327950288419716939937510582097
Heeej!
Kompisar, om det är någon som missade vad det var för dag i måndags, så ska jag upplysa er om det:
Dagen till ära SMS:ade jag till min gamla lärare som introducerade mig för pidagen för åratal sedan. Han berättade då att det slagits nytt skolrekord i att memorera decimaler. Den nye mästaren var min gamle musikklasskompis Elias, och han hade memorerat 835 korrekta decimaler! Hej och hå. Grattis, så att säga!
Kompisar, om det är någon som missade vad det var för dag i måndags, så ska jag upplysa er om det:
Det var den fantastiska π-dagen! 2011.03.14, dagen med oändligt många decimaler.
Dagen till ära SMS:ade jag till min gamla lärare som introducerade mig för pidagen för åratal sedan. Han berättade då att det slagits nytt skolrekord i att memorera decimaler. Den nye mästaren var min gamle musikklasskompis Elias, och han hade memorerat 835 korrekta decimaler! Hej och hå. Grattis, så att säga!
Faktiskt inte Voldemort
Jag drömde att jag var Harry Potter. Jag och två andra flög omkring på min kvast och fnissade lite när vi såg en mugglare förvirrat samt misstroget titta upp på oss. Vi flög omkring för att en viss snubbe inte skulle hitta oss. En snubbe som ville döda mig (av någon anledning är det alltid någon som vill döda mig när jag drömmer. Det blir mer spännande så). Men hur det nu var så hade den här snubben lyckats ta sig in och satt och väntade i ett rum som jag var tvungen att ta mig igenom innan jag kunde låsa honom ute. Då fick jag sätta på mig min osynlighetsmantel och ta mig fram med Ron vid min sida. Sjukt spännande, adrenalinet låg nog på minst 140 (på min egen måttskala). Det var liksom massa grus på betonggolv, så jag fick smyga som en sak som smyger väldigt tyst. Fantastisk dröm om än lite tunn när man försöker komma ihåg den i efterhand.
Öh. God natt!