Tänk om jag är kär?
Tänk om jag är kär då?
Tänk om jag är det.
Tänk om något jämt finns i mitt undermedvetna.
Tänk om någon annans välbefinnande är viktigt.
Tänk om jag har lättare till skratt än jag brukar.
Livet är ofta roligt. Jag trivs med att leva.
Men det finns liksom en extra växel nu. Framtiden känns lite mer lockande, jag tänker mer på den och ser fram emot den mer än jag brukar. Fast det är lite läskigt också. För nutiden känns inte lika viktig som den brukiar. Inte om jag har mer än en dag till nästa möte i framtiden. Det är liksom en transportsträcka ibland. Men å andra sidan blir jag mer avslappnad i min nutid när den inte framstår som lika viktig, och då kan den slå ur underläge och få mig att tappa andan. Och hakan.
Nog lever jag alltid! Det känns. Väldigt påtagligt.
Så tänk om jag är kär?