Oooch så drar det iväg igen!
Denna dag har varit ytterst meditativ med en massa gnäll från min och Jennifers sida, samt en tur på Amafyrizån tillsammans med Sofie. Floden var full med krokodiler, hungriga bävrar samt en oöppnad Lapin Kulta på kylning. Detta skrämde dock inte oss, utan vi kept going, as we say out here. På landet alltså.
...det är inte klokt vad bra man kan må av att gå och gnälla en smula och av att vara allmänt irriterad på allt och alla. Ett tag i alla fall, blir det för länge så blir åtminstone jag alldeles jättebitter. Det går dock att bota med lite kärlek.
Igår var jag bittrare än en mandel, men då är det tur att det finns människor som i en lagom blandning kan bota/lindra det. Magnus bidrog med sina (inte som i drabbad av) komiska sjukdomar, andra människor med lugn och några tredje med en gnutta sympati.
Jag är en tjej utan planer, och det börjar bli mer och mer "skrämmande". Hittills har många stora val i livet bara haft ett självklart alternativ, men vad händer när jag ska hitta på nåt nytt efter trean? Johanna till exempel, hon ska gå en utblidning till bartender, och sedan drar hon eventuellt till Skottland för att servera drinkar. Andra ska göra lumpen, någon ska läsa musik på folkhögskolan, och vissa läser vidare mot sitt drömjobb. Jag har inget drömjobb. Jag vill göra allt! Men jag har höga krav på mitt "allt". Självklart ska jag bli snuskigt rik, för det är ju endast då man uppnår fullkomlig lycka. Dessutom ska jag ha bra arbetstider, roliga kollegor, nära till arbetet, kort utbildning samt lång semester. Har jag glömt något? Massvis säkert. Dessutom ska det vara stimulerande, men samtidigt inte för krävande. De får gärna bjuda på ett fallskärmshopp också. Och julbonusen ska inte vara för mesig.
En bifogad tankegång: Kan man köpa en limousin som man kör omkring i själv, utan chaufför? Eller skulle det vara luffigt? Inte för att luffighet är något som brukar hindra vissa... Åh nej, nu började jag tänka på naken-Janne! Ujujuj, försvinn ur mitt huvud, du hör inte hemma här!
Nu börjar allt dra iväg med mig igen, det här har utvecklats till ett ogenomtänkt inlägg som skulle kunna dra iväg med mig hur långt som helst. Jag skulle kunna beskriva mitt nuvarande tillstånd som antingen meditation eller medvetslöshet. Det var i och för sig inte en fråga, men jag lämnar ändå frågan öppen, för jag tycker att det är ett så utomordentligt uttryck.
Äh, hej då helt enkelt!
...det är inte klokt vad bra man kan må av att gå och gnälla en smula och av att vara allmänt irriterad på allt och alla. Ett tag i alla fall, blir det för länge så blir åtminstone jag alldeles jättebitter. Det går dock att bota med lite kärlek.
Igår var jag bittrare än en mandel, men då är det tur att det finns människor som i en lagom blandning kan bota/lindra det. Magnus bidrog med sina (inte som i drabbad av) komiska sjukdomar, andra människor med lugn och några tredje med en gnutta sympati.
Jag är en tjej utan planer, och det börjar bli mer och mer "skrämmande". Hittills har många stora val i livet bara haft ett självklart alternativ, men vad händer när jag ska hitta på nåt nytt efter trean? Johanna till exempel, hon ska gå en utblidning till bartender, och sedan drar hon eventuellt till Skottland för att servera drinkar. Andra ska göra lumpen, någon ska läsa musik på folkhögskolan, och vissa läser vidare mot sitt drömjobb. Jag har inget drömjobb. Jag vill göra allt! Men jag har höga krav på mitt "allt". Självklart ska jag bli snuskigt rik, för det är ju endast då man uppnår fullkomlig lycka. Dessutom ska jag ha bra arbetstider, roliga kollegor, nära till arbetet, kort utbildning samt lång semester. Har jag glömt något? Massvis säkert. Dessutom ska det vara stimulerande, men samtidigt inte för krävande. De får gärna bjuda på ett fallskärmshopp också. Och julbonusen ska inte vara för mesig.
En bifogad tankegång: Kan man köpa en limousin som man kör omkring i själv, utan chaufför? Eller skulle det vara luffigt? Inte för att luffighet är något som brukar hindra vissa... Åh nej, nu började jag tänka på naken-Janne! Ujujuj, försvinn ur mitt huvud, du hör inte hemma här!
Nu börjar allt dra iväg med mig igen, det här har utvecklats till ett ogenomtänkt inlägg som skulle kunna dra iväg med mig hur långt som helst. Jag skulle kunna beskriva mitt nuvarande tillstånd som antingen meditation eller medvetslöshet. Det var i och för sig inte en fråga, men jag lämnar ändå frågan öppen, för jag tycker att det är ett så utomordentligt uttryck.
Äh, hej då helt enkelt!
Eres un lelo también?
Nu blev det ett till sånt där inlägg som inte gick att publicera. Som de flesta vet eller har misstänkt en längre tid, så är jag galen. Dock vill jag inte att ni ska veta till vilken milda grad det har stigit, vi mår alla (även jag) bättre av att ha det såhär. Är du galen? Det vore trevligt med lite gemenskap. Du kan få komma hem till mig och äta lite skumgodis (nej, det var ingen ordvits, det råkar bara vara så att jag älskar skumtomtar och skumbananer) i min knarriga soffa. Och te.
Soy un lelo grande.
Soy un lelo grande.
Hjärna splittrad. Upphittade bitar lämnas i receptionen.
Den här dagen har varit rejält spårad humörsmässigt. Jag har varit lugn, jag har varit stressad, jag har varit rastlös, jag har varit irriterad, jag har varit glad, jag har varit smått deprimerad, jag har varit lycklig, jag har varit trygg, jag har varit förvirrad. Jag har känt kärlek, men som tur är inte hat. Jag har känt avund samt stolthet. Jag har känt skuld. Jag har känt mig pytteliten och stor. Förra meningen syftade för övrigt inte på min "kroppshydda", som det så fint heter i en bok, utan mer sinnesmässigt...
Det enda jag vill nu är att få krypa upp i någons famn, ligga där och känna hur karusellen undan för undan saktar av och slutligen stannar. Inga förebråelser, inget ansvar, bara ett par trygga armar som håller om mig. Fast nu ska jag plugga istället.
Kalldusch
Det enda jag vill nu är att få krypa upp i någons famn, ligga där och känna hur karusellen undan för undan saktar av och slutligen stannar. Inga förebråelser, inget ansvar, bara ett par trygga armar som håller om mig. Fast nu ska jag plugga istället.
Kalldusch
Så ska en tisdagsmorgon tas!
Idag har jag...
...snoozat i en timme och tio minuter
...läst tidningen (UNT of course)
...druckit myntate
...förargat min kära syster
...förargat en bussresenär
...förgyllt Josses bussfärd (?)
...kommit till en lektion som var inställd
...rutit åt stackars Erik som bara var glad att se mig
...skrivit ett blogginlägg
...snart ätit en maxburgare för 19 kr, rabatterad med 19 kr pga min biobiljett (pirates 3) från i lördags
Sho sko!
Förresten, skrapanfestivalen kl 13. BE THERE! ;P
...snoozat i en timme och tio minuter
...läst tidningen (UNT of course)
...druckit myntate
...förargat min kära syster
...förargat en bussresenär
...förgyllt Josses bussfärd (?)
...kommit till en lektion som var inställd
...rutit åt stackars Erik som bara var glad att se mig
...skrivit ett blogginlägg
...snart ätit en maxburgare för 19 kr, rabatterad med 19 kr pga min biobiljett (pirates 3) från i lördags
Sho sko!
Förresten, skrapanfestivalen kl 13. BE THERE! ;P
Mamma muuu
Det här inlägget vill jag tillägna min ömma moder.
Jag älskar henne för att hon älskar mig, och visar det. För att hon vill ha en godnattkram när jag kommer hem sent. För att hon är intelligent. För att hon gör världens godaste spenatsoppa. För att hon håller humöret uppe för resten av familjen när vi blir griniga. Min mama! Vad fin du är!
Musik med anknytning till mödrar
Blommig Falukorv
Spice Girls - Mama
Mamma mu - muu
Muminlåten (paapapapaa pa pa pa papaapaa, maamamamaa ma ma ma mamaamaa)
Mamma mia
Siv Malmkvist - Mamma är lik sin mamma
Är du vaken Lars?
<3
Tid är en färskvara. Som rå fisk ungefär.
Det är rätt stressigt nu. Skolan kräver mycket av tiden med läxor, uppsatser, filmer och prov. Fast den mesta tiden går åt till att skämmas över att jag inte sitter och gör någon läxa. Uff. Jag har inte ens motivation att skriva ett vettigt inlägg. Jag önskar bara att jag hade lite mer tid... därför tänkte jag nu lägga upp något lite halvgulligt som jag hittade i boken "Damrummet" tidigare under dagen:
VAD ÄR TID?
Hur lång tid är tio år?
Fråga paret som nyligen skilt sig.
Hur lång tid är tre år?
Fråga en nybakad student.
Hur lång tid är ett år?
Fråga eleven som måste gå om nian.
Hur lång tid är en månad?
Fråga mamman till en för tidigt förr baby.
Hur lång tid är en vecka?
Fråga chefredaktören på en veckotidning.
Hur lång tid är en timme?
Fråga de förälskade som väntar på att träffas.
Hur lång tid är en minut?
Fråga den som just missade flyget, tåget eller bussen.
Hur lång tid är en sekund?
Fråga den som överlevt en olycka.
Hur lång tid är en hundradels sekund?
Fråga den som tagit silver i OS.
Tiden väntar inte på någon. Värdesätt varje ögonblick!
Übëronödïgt ïnlägg
Det är natt. Jag är trött. Jag är världens sämsta skådespelare. Men det gör inget. Jag vill göra någon glad imorgon, göra något bara för att visa hur mycket jag tycker om någon. Kanske skulle man laga en god middag till familjen? Vi får se om vi lyckas hitta på något...
Sov gott!
Sov gott!
Alltid redo!
Vad hände igår? Mitt tre dagar långa lock för öronen släppte.
Vad hände idag? Det kom tillbaka!
Idag var bussen en hit. För ovanlighetens skull *host* (att jag hostade berodde på förkylningen) försvann tiden fort, så jag tänkte mig att en morgonjogg till bussen vore inte dumt. Jag är ju ganska sund av mig, skulle jag vilja låtsas. Vad jag egentligen vill få sagt är att jag måste börja dra åt skärpet lite, för under min spurt åkte byxorna ner lite generande mycket. Tur att jag hade sköna, gröna (skrapan) hipsters, annars hade den stackars hundägaren jag mötte lidit stora skador i plånboken för terapi. Som ett tillägg kan jag säga att tyvärr gick bussen en timme senare än den jag hade tänkt ta från början. Men man ska inte vara så kinkig, på det här viset fick jag åka med massa gulliga scouter som skulle titta på japans kejsarpar och gågatans nya gräsmatta (wow, blir nästan kejsarens nya kläder). Skoj!
Just det! Igår fick vi fint främmande här i det Monciska hushållet. Det var ingen mindre än Johan den långe Björken som kom förbi på en kopp kaffe. Helt fredsligt satt jag i vår blåa fotölj och kikade på en film när jag hörde Annika (söstra mi) komma hem. Hon kikar väl in snart, tänkte jag, men i dörröppningen tornade en lång och mörk(-t brunhårig) man upp sig. En chock blev det, men en trevlig sådan, för sedan fick jag äta massa bullar och prata om droger i after eight samt folks skivor och annat.
Ett visdomsord att smaka på: TÄNK!
Lax till er alla! <3 Lurade, det är bara jag som får lax!
Vad hände idag? Det kom tillbaka!
Idag var bussen en hit. För ovanlighetens skull *host* (att jag hostade berodde på förkylningen) försvann tiden fort, så jag tänkte mig att en morgonjogg till bussen vore inte dumt. Jag är ju ganska sund av mig, skulle jag vilja låtsas. Vad jag egentligen vill få sagt är att jag måste börja dra åt skärpet lite, för under min spurt åkte byxorna ner lite generande mycket. Tur att jag hade sköna, gröna (skrapan) hipsters, annars hade den stackars hundägaren jag mötte lidit stora skador i plånboken för terapi. Som ett tillägg kan jag säga att tyvärr gick bussen en timme senare än den jag hade tänkt ta från början. Men man ska inte vara så kinkig, på det här viset fick jag åka med massa gulliga scouter som skulle titta på japans kejsarpar och gågatans nya gräsmatta (wow, blir nästan kejsarens nya kläder). Skoj!
Just det! Igår fick vi fint främmande här i det Monciska hushållet. Det var ingen mindre än Johan den långe Björken som kom förbi på en kopp kaffe. Helt fredsligt satt jag i vår blåa fotölj och kikade på en film när jag hörde Annika (söstra mi) komma hem. Hon kikar väl in snart, tänkte jag, men i dörröppningen tornade en lång och mörk(-t brunhårig) man upp sig. En chock blev det, men en trevlig sådan, för sedan fick jag äta massa bullar och prata om droger i after eight samt folks skivor och annat.
Ett visdomsord att smaka på: TÄNK!
Lax till er alla! <3 Lurade, det är bara jag som får lax!
Now and the weekend
Här är en bildsammanfattning av de senaste dagarna ifall Du inte orkar läsa det tidigare inlägget.
Zzz? -Nej, för det går inte ett enda dugg...
Idag är jag sjuk. Näsan rinner. Halsen gnisslar. I huvudet sitter ett lagom stort betongblock. Öronen är fulla med bomullstussar som dämpar allt ljud och får mig att säga "va?" stup i kvarten. Benen är fyllda med sand ända ut i tåspetsarna.
Jag blir ju aldrig sjuk. Men det blev jag tydligen ändå. Hela natten har jag varit för trött för att sova. Det är jag fortfarande, men det struntar jag i, för nu har jag hela dagen framför mig, alldeles ensam i mitt röda hus. Härligt!
Det är nu Titanic är som bäst. Man behöver inte tänka, man sitter bara och känner och grinar. Det är helt underbart. Man får gråta över något man inte är ledsen över, och man behöver inte skämmas, för det finns ju ingen annan än Leo och Kate i rummet. Kallas terapi. Och te är icke att förglömma.
Kort uppdatering:
Helgen har varit ytterst berikande med många intressanta möten, både formella och personliga. Det är verkligen kul att träffa nya människor på "neutral" mark. Måhända åker jag på nästa riksmöte också, trots att jag tidigare var så übersäker på att detta var mitt sista ett bra tag framöver.
Kärlek till just Dig!
p.s. Klassen, ha det så kul på skansen!!! d.s.
Jag blir ju aldrig sjuk. Men det blev jag tydligen ändå. Hela natten har jag varit för trött för att sova. Det är jag fortfarande, men det struntar jag i, för nu har jag hela dagen framför mig, alldeles ensam i mitt röda hus. Härligt!
Det är nu Titanic är som bäst. Man behöver inte tänka, man sitter bara och känner och grinar. Det är helt underbart. Man får gråta över något man inte är ledsen över, och man behöver inte skämmas, för det finns ju ingen annan än Leo och Kate i rummet. Kallas terapi. Och te är icke att förglömma.
Kort uppdatering:
Helgen har varit ytterst berikande med många intressanta möten, både formella och personliga. Det är verkligen kul att träffa nya människor på "neutral" mark. Måhända åker jag på nästa riksmöte också, trots att jag tidigare var så übersäker på att detta var mitt sista ett bra tag framöver.
Kärlek till just Dig!
p.s. Klassen, ha det så kul på skansen!!! d.s.
Träningsvärk in my ass!
Jag vill bara säga:
Ingen träningsvärk - in my ass! Det smärtar på mången kroppsdel, bla ass:et, men främst kanske i låren. AJ!
Peter kan nu ses som opålitlig inom vissa områden, och detta är ett av dem. Annars är han bra trevlig. Antagligen.
Äh, nu ska jag installera MSN och sedan ska jag gå och lägga mig efter en dusch!
Dusch rimmar nästan på puss, men inte diktigt, så ni får klara er utan pussar idag. Kram!
Ingen träningsvärk - in my ass! Det smärtar på mången kroppsdel, bla ass:et, men främst kanske i låren. AJ!
Peter kan nu ses som opålitlig inom vissa områden, och detta är ett av dem. Annars är han bra trevlig. Antagligen.
Äh, nu ska jag installera MSN och sedan ska jag gå och lägga mig efter en dusch!
Dusch rimmar nästan på puss, men inte diktigt, så ni får klara er utan pussar idag. Kram!
HOS ÄJKÄJ OCH CHILLAR
Ak skriver och bloggar som aldrig förr, men nu ska nog lilla moncis få ta över. Hej hej!
Hej hej världen! Att det ska till en annan blogg för att äjkibäjki ska orka skriva en rad. Nej men asså likom, det är typ mat. Men här ligger vi och är positiva och hungriga. Vet ni. Jag hade sovmorgon till nio idag. Det gjorde mig glad som en falukorv. Detta leder oss osökt in på att det är dags att belöna Ak:s mor med ett besök för att äta lite falukorv bland annat. Och "annat" är potatis med brokoligratäng.
Tjo sko!
(så här skrevs det vid kanske halv 8, men sedan råkade jag stänga ner sidan, fast inlägget sparades "turligt nog" utan att publiceras. Så jag publicerar det nu!)
Hej hej världen! Att det ska till en annan blogg för att äjkibäjki ska orka skriva en rad. Nej men asså likom, det är typ mat. Men här ligger vi och är positiva och hungriga. Vet ni. Jag hade sovmorgon till nio idag. Det gjorde mig glad som en falukorv. Detta leder oss osökt in på att det är dags att belöna Ak:s mor med ett besök för att äta lite falukorv bland annat. Och "annat" är potatis med brokoligratäng.
Tjo sko!
(så här skrevs det vid kanske halv 8, men sedan råkade jag stänga ner sidan, fast inlägget sparades "turligt nog" utan att publiceras. Så jag publicerar det nu!)
Belli trulowe
Min nye tränare kan tänkas vara en lögnare. Han lovade oss alla som hade varit med på de två föregående träningarna att träningsverk imorgon skulle vara uteslutet. Detta var efter att han hade dublerat antalet upphopp, utfallssteg (borsov, hört att man får stor rumpa av den övningen?) samt tåhävningar. Jag ser detta som ett prov på hans trovärdighet. Jag menar, man kommer ofta till en punkt i livet när tränaren säger "det där dör du inte av". Då kan det vara bra att veta om man ska ta honom på orden eller helt enkelt kuta allt vad man har åt motsatt håll. Så vi får se imorgon...
Igår spenderade jag mer eller mindre 15 timmar med Isabelle, och det är något jag vill rekommendera er alla. En tös med mycket ös, och det är fantastiskt att det finns en tjej som faktiskt förstår vad jag pratar om den mesta delen av tiden. Men hon rimmar inte. Fast vad gör väl det? Kul hade vi ändå tillsammans med många olika figurer, bland andra L-bo:s tuffingar som är några av de coolaste vi mött. De är så häftiga att de kan stå och hänga på Dragarbrunn vid Livets Ords kaffebord. Det fanns till och med kakor.
Näj, nu är det natt. Sköt er!
En av de första "Dagens Per"
Här kommer ett av de allra första "Dagens Per"-citaten äntligen på pränt!
Det var en vacker dag med potatisplättar i vår kära matsal, och tur som hon hade fick Monica keso till sina. Detta tyckte Mathilda och Jennifer var jättegott, så de åt av Monicas keso, men Per däremot, han tyckte inte att keso var jättegott, även om han också åt av Monicas keso. Därför började han argumentera mot keso, och hans starkaste argument var:
Per: Asså, keso är inte ost.
Vi: Jo Per, det heter ju till och med cottage cheese.
Per: Men asså... det ser ju ut som mjölk som har stått för länge.
Mathilda: Per... Vad är ost?
Filosofiska tankar framåt nattetid
Jag har två saker jag vill ta upp ikväll:
1. Varför tror folk att jag har koll på saker?
Förr hade jag alltid Hanna som back up, men nu får jag klara mig själv. Det vill säga, jag frågar någon som Sofie. Dessutom är jag typ sämst i världen på att passa tider, fråga bara Julia hur många gånger jag missat bussen till henne. Eller fråga Beluf varför hon har börjat ljuga för mig om vilken tid jag ska komma till henne om man ska åka iväg någonstans. Det obehagliga är dock att jag börjar bli mer och mer ordentlig (så länge man inte syftar på rummet) sedan jag började på gymnasiet. Snart är jag som min gamla hemkunskapslärare Malin, hon som inte lät oss sitta i fönstergluggen och käka okokt spaghetti. Hualigen!
2. Är man ute efter en "deja vú"-känsla, så är melodifestivalen något för dig.
Jag satt och åt min middag bestående av lax och potatis framför TV:n medan mor och far vägrade byta från melodifestivalen ("jag vill bara se iiisland först, mjä mjä mjä") till Bond, James Bond. Därmed hörde jag ett och annat bidrag, och om varje, praktiskt taget om varje, kunde man säga "den har man ju aldrig hört förut" (ironisk tuch, jaa Olga, jaa). Jag hörde bland annat den Andorrianska motsvarigheten till Blink 182. Sedan kom G-sons Norska bidrag med den kreativa frasen "I want to dance the night away" samt ett crazy ögonblick då de drog till med "bailar conmigo" eller något annat lika fränt. Vajjert, en kaviartaxi, som Hugo skulle ha sagt. Jag säger däremot deja vú!
Nu ska jag duscha av mig kvällens träningspass och nanna lite kudde. Mys i magen på er alla!
1. Varför tror folk att jag har koll på saker?
Förr hade jag alltid Hanna som back up, men nu får jag klara mig själv. Det vill säga, jag frågar någon som Sofie. Dessutom är jag typ sämst i världen på att passa tider, fråga bara Julia hur många gånger jag missat bussen till henne. Eller fråga Beluf varför hon har börjat ljuga för mig om vilken tid jag ska komma till henne om man ska åka iväg någonstans. Det obehagliga är dock att jag börjar bli mer och mer ordentlig (så länge man inte syftar på rummet) sedan jag började på gymnasiet. Snart är jag som min gamla hemkunskapslärare Malin, hon som inte lät oss sitta i fönstergluggen och käka okokt spaghetti. Hualigen!
2. Är man ute efter en "deja vú"-känsla, så är melodifestivalen något för dig.
Jag satt och åt min middag bestående av lax och potatis framför TV:n medan mor och far vägrade byta från melodifestivalen ("jag vill bara se iiisland först, mjä mjä mjä") till Bond, James Bond. Därmed hörde jag ett och annat bidrag, och om varje, praktiskt taget om varje, kunde man säga "den har man ju aldrig hört förut" (ironisk tuch, jaa Olga, jaa). Jag hörde bland annat den Andorrianska motsvarigheten till Blink 182. Sedan kom G-sons Norska bidrag med den kreativa frasen "I want to dance the night away" samt ett crazy ögonblick då de drog till med "bailar conmigo" eller något annat lika fränt. Vajjert, en kaviartaxi, som Hugo skulle ha sagt. Jag säger däremot deja vú!
Nu ska jag duscha av mig kvällens träningspass och nanna lite kudde. Mys i magen på er alla!
Återkommande Jonas
En gammal klassiker:
- Har JAG sagt det?
- Har JAG sagt det?
Att glädja sig själv med andras hjälp
Blä, blä, blä.
Idag var en sån där dag när man inte automatiskt hålls positiv, utan får göra mycket av jobbet själv genom att tagga. Just nu är jag rätt otaggad, så jag ska väl sova lite inför morgondagens nationella (mitt utal = skumt, jag vet, Mathilda) prov i matte B. Men först vill jag ha massa kramar, för jag känner att det är vad som skulle få mig allra gladast nu. Massa stabila, riktiga kramar. Av vem som helst egentligen. Fick en och annan på orkesterrepet, tack för dem, men några till skadar ju aldrig.
Ps, jag är fortfarande positiv, bara lite mer negativ än jag borde.
KRAAAAAAAAAAM!!!
Idag var en sån där dag när man inte automatiskt hålls positiv, utan får göra mycket av jobbet själv genom att tagga. Just nu är jag rätt otaggad, så jag ska väl sova lite inför morgondagens nationella (mitt utal = skumt, jag vet, Mathilda) prov i matte B. Men först vill jag ha massa kramar, för jag känner att det är vad som skulle få mig allra gladast nu. Massa stabila, riktiga kramar. Av vem som helst egentligen. Fick en och annan på orkesterrepet, tack för dem, men några till skadar ju aldrig.
Ps, jag är fortfarande positiv, bara lite mer negativ än jag borde.
KRAAAAAAAAAAM!!!
Sköna, gröna Skrapan
Jag är trööööött nu. Knappt någon sömn och skol-DM i innebandy med otränad kropp får en att vilja sova. Fast det var ändå mycket roligare än jag hade föreställt mig, laget var ju rätt trevligt så att säga. Dessutom fick jag äran att bli bestulen på en klubba av ingen mindre än Johannes Gustafsson (jag skiter i om du inte vet vem han är) själv. Fast den var ju inte stulen, utan bara lite borttappad i några timmar. Jag menar, hur skulle det se ut om en coach snodde sina spelares utrustning. Dåligt. Helmer snodde inte heller något. Det där skrev jag bara för att jag ville få skriva det oerhört trevliga namnet Helmer. Nu gjorde jag det igen. Helmer, Helmer, Helmer. Nä, seriöst, nu orkar jag inte förstå vad jag skriver, texten har blivit till tecken såå...
Nu ska jag gå och hämta min tröja som ligger gömd i skogen. Förhoppningsvis inte hittad alltså.
Zzzz
Nu ska jag gå och hämta min tröja som ligger gömd i skogen. Förhoppningsvis inte hittad alltså.
Zzzz
Den gröna (tr)eliten
Finaste grönisar:
Ida i sin grön- och vitrutiga HM-klänning
Martin nr 1 i sin fina studentskjorta
Martin nr 2 som trotsade katteandan och klädde sig skrapanmässigt
Bada min anka, medans du är unger (melodi - dansa min docka)
Det händer så mycket kul att jag knappt vet vart jag ska börja! Igår till exempel, då bakade jag och Isabelle filkaka till morgondagens konserts fikapaus. Det var hysteriskt åt alla håll, jag har aldrig haft så kul när jag har bakat (säger iofs inte så mycket med tanke på hur "ofta" jag bakar), och resultatet blev helt okej trots lite egna initiativ vad gäller ingredienser. En kväll hos Pumbaa tillsammans med Timon och Rafiki fick blev det sen, mysigast på länge, mycket kladdig kaka och mysiga pysar upplevde jag (Zazu) där. Något annat trevligt var att jag fick åka buss med "Brorsan" och Erik både dit och hem, de sa att de skulle se Spiderman 3, men jag tror att det var en ursäkt att få träffa mig.
Imorse for jag till Björklingebadet med Emsi och Bean. Den sistnämnda och jag tog oss faktiskt ett dopp, jag tog till och med två. I sommar tänker vi göra om detta, grilla lite, och sedan tälta en smula. Då får badkrukan Emma också hoppa i!
Snabbt hem för att byta om, nu var det nämligen vårkonsert som gällde! Jag kom fram till att detta var min 18:e konsert med musikskolan, det är galet vad tiden går. Den gick väl som den brukar ungefär. Fina grönvita (vår dress code) människor fanns att hitta där, flera Skrapanmänniskor, men faktiskt också den lille Katteeleven Martin. Tänk om hans skolkamrater sett honom i sin grönvita outfit. Jag önskar nästan att de hade gjort det, för han var så fin så.
Efter konserten hände något lite komiskt. Jag och Jocke gick på upptäcktsfärd efter min kakform (filkakan, ni minns?), och när vi till slut letat oss ner till storköket finner vi den... orörd! Tanterna tyckte att de klarade sig utan just min kaka, de "hade ju så många". Kan ni förstå hur många skämt som hade dragits om just denna situation i förväg? Det första Jocke sa när jag funderade över hur jag skulle hitta min form var liksom "det är bara att titta efter den som är full". Han var inte den första heller så att säga, och så inträffade det verkligen. Komiskt som sagt. Gurra tyckte i alla fall att den i allmänhet var jättegod. Yey.
Nu kommer en och annan skön badbild:
ßBadankan
Imorse for jag till Björklingebadet med Emsi och Bean. Den sistnämnda och jag tog oss faktiskt ett dopp, jag tog till och med två. I sommar tänker vi göra om detta, grilla lite, och sedan tälta en smula. Då får badkrukan Emma också hoppa i!
Snabbt hem för att byta om, nu var det nämligen vårkonsert som gällde! Jag kom fram till att detta var min 18:e konsert med musikskolan, det är galet vad tiden går. Den gick väl som den brukar ungefär. Fina grönvita (vår dress code) människor fanns att hitta där, flera Skrapanmänniskor, men faktiskt också den lille Katteeleven Martin. Tänk om hans skolkamrater sett honom i sin grönvita outfit. Jag önskar nästan att de hade gjort det, för han var så fin så.
Efter konserten hände något lite komiskt. Jag och Jocke gick på upptäcktsfärd efter min kakform (filkakan, ni minns?), och när vi till slut letat oss ner till storköket finner vi den... orörd! Tanterna tyckte att de klarade sig utan just min kaka, de "hade ju så många". Kan ni förstå hur många skämt som hade dragits om just denna situation i förväg? Det första Jocke sa när jag funderade över hur jag skulle hitta min form var liksom "det är bara att titta efter den som är full". Han var inte den första heller så att säga, och så inträffade det verkligen. Komiskt som sagt. Gurra tyckte i alla fall att den i allmänhet var jättegod. Yey.
Nu kommer en och annan skön badbild:
ßBadankanPorrbean, och jag måste säga att hämnden är ljuv!
Svamp är kul, sa Karl-Johan
Murkelparken är ett roligt namn. Jag vill pickenicka där i sommar!
Dagens per... nä skoja bara, JULIA!
Efter att, ganska länge, ha försökt komma på en bra formulering för det hon vill få sagt, meddelar Julia oss:
- Men asså... bröst ser ju olika ut!
Utnämns till The Quote Of The Day.
- Men asså... bröst ser ju olika ut!
Utnämns till The Quote Of The Day.
The day of the name Monica
Haha, idag vill jag bara skriva hur mycket jag älskar alla, men det är för tråkigt att läsa om så jag skriver något annat istället.
Juste, skål i lingonriset, det är ju min namnsdag. Ca kl 06.15 kom min ömma moder in i mitt rum och sjöng "ja må hon leva...", men tror ni att jag förstod vad som var i görningen? Jag låg och trodde att jag fyllde år och att mamma kom med tårta, men så var icke fallet. Jag fick ett kort med fasthäftade pengar, men hur mycket, det vet jag ännu inte, det var jag för trött för att kolla upp. Jag kan ha drömt alltihop iofs, för jag har inte letat fram pengarna som försvann någonstans i sängen. Ska se vad man kan hitta när jag kommer ner!
Grattis alla Monicor (dvs folks mammor eftersom ingen i min generation döptes till detta namn)!
Juste, skål i lingonriset, det är ju min namnsdag. Ca kl 06.15 kom min ömma moder in i mitt rum och sjöng "ja må hon leva...", men tror ni att jag förstod vad som var i görningen? Jag låg och trodde att jag fyllde år och att mamma kom med tårta, men så var icke fallet. Jag fick ett kort med fasthäftade pengar, men hur mycket, det vet jag ännu inte, det var jag för trött för att kolla upp. Jag kan ha drömt alltihop iofs, för jag har inte letat fram pengarna som försvann någonstans i sängen. Ska se vad man kan hitta när jag kommer ner!
Grattis alla Monicor (dvs folks mammor eftersom ingen i min generation döptes till detta namn)!
I skolish
Herregud vad harmonisk jag lät igår. Det var inte harmoniskt, det var mysigt.
Pussel!
Pussel!
Rent bubbel
Jag är töntig. En vacker dag för någon vecka sedan var det verkligen en vacker dag. Klockan hade väl närmat sig 20 och jag var på väg till en gammal god vän. Solen sken fortfarande, och den gjorde att allt framför mig softades lite i ett strålande soldis. Plötsligt kom jag på mig själv med att le. Det kändes fånigt, men ändå log jag större och större. Sedan började jag skratta. Inget högt skratt, utan mer ett litet lågt kluckande ända-från-magen-skratt.
Helt ensam på en raksträcka var jag bland alla små gator och nyutslagna björkar. Skrattandes. Jag kände mig som ett litet barn som inte ännu har lärt sig att kontrollera sina impulser, för det gick inte att hålla inne allt bubbel. Tänk om man kunde spara det där bubblet på burk? Plocka fram lite konserverad lycka ur ett skåp när man behövde det...
Jag älskar de stunderna när man känner sig riktigt levande, när det är som att man har något stort i sig som bara måste ut - de riktigt klara ögonblicken då allt är rent oavsett hur skitigt det är.
Helt ensam på en raksträcka var jag bland alla små gator och nyutslagna björkar. Skrattandes. Jag kände mig som ett litet barn som inte ännu har lärt sig att kontrollera sina impulser, för det gick inte att hålla inne allt bubbel. Tänk om man kunde spara det där bubblet på burk? Plocka fram lite konserverad lycka ur ett skåp när man behövde det...
Jag älskar de stunderna när man känner sig riktigt levande, när det är som att man har något stort i sig som bara måste ut - de riktigt klara ögonblicken då allt är rent oavsett hur skitigt det är.
Hahahahaha... AAAH... Haahaaargh... iiihihihaha
Hjälp. För någon timme sedan kittlade Martin mig så att jag trodde att slutet var nära. Först satt/lutade jag mig mot ett bord, sedan kom Martin, och då låg jag plötsligt på ett bord. Sedan låg jag på ett bord med huvudet under bordet medan Camilla hjälpte till att tortera mig. Jag tror (vet) att Camilla är lite godare än Martin, och därför slutade hon snart och gick hem istället, men det skulle hon inte ha gjort. För min del alltså, för nu var jag ensam med Martins långa, obarmhärtiga pekfingrar. För att undkomma dem gjorde jag ett fåfängt försök att rymma genom att slänga mig ner på soffan bredvid bordet. Tyvärr gav detta bara Martin ett ännu större övertag, nu började han "knäcka ägg" på mina knäskålar, samtidigt som han kittlade under hakan och i sidan och på magen. Jag kan svära på att han hade minst fem händer korta stunder.
Detta ledde till att jag skrattade så att jag skrek och tjöt för glatta livet i längre tid än vad som är rimligt. Det var helt galet, jag blev andfådd och kämpade med min stackars mage så att jag nästan mådde illa. Och inte fick man någon hjälp av Hanna heller. Helt lugnt satt hon och sa "du får klara dig själv". Tack. Slutligen lyckades jag rymma, och nu ska jag se upp för hans kittelfingrar mången dag framöver!
Tag er i akt för Martin Den Ondskefulles kittlande händer!
Detta ledde till att jag skrattade så att jag skrek och tjöt för glatta livet i längre tid än vad som är rimligt. Det var helt galet, jag blev andfådd och kämpade med min stackars mage så att jag nästan mådde illa. Och inte fick man någon hjälp av Hanna heller. Helt lugnt satt hon och sa "du får klara dig själv". Tack. Slutligen lyckades jag rymma, och nu ska jag se upp för hans kittelfingrar mången dag framöver!
Tag er i akt för Martin Den Ondskefulles kittlande händer!
Mü den müstiska
Oj. Nu har jag skrivit två inlägg som jag inte publicerade. De var för mycket liksom. Man kan inte få allt här i världen, har jag hört. Så därför tänker jag inte låta er få dem, utan jag spar dem för mig själv tills vidare. Tji fick ni!
La gente en general nó sabe que la tierra es redonda. Pero yo sé. Y tu también ahora.
Besos grandes!
La gente en general nó sabe que la tierra es redonda. Pero yo sé. Y tu también ahora.
Besos grandes!
Olé
Jag vill bara meddela att rekordet i antal besökare/dag har toppats och är nu 3 st högre än tidigare!
Keep reading, make me happy
Keep reading, make me happy
Zzz dice el estómago
Nu säger min mage åt mig att sova. Det är alltid magen som bestämmer. Godnatt! Det var kul att träffa på folk på stan, Jocke var jätterolig. Jag sa att han var superman, och syftade på ett tidigare samtal vi haft om båtar. "Nej, jag super inte!" flinar den rödögde, glade mannen. Många var roliga ikväll. Orkar inte nämna så många, så därför tar jag bara med Sarah som den sista namngivna. Randig och fin var hon.
Magkänsla!
Ps, förlåt till den person jag kallade tråkig för nån halvtimme sen, du är ganska rolig. Men ibland lite okänslig.
Magkänsla!
Ps, förlåt till den person jag kallade tråkig för nån halvtimme sen, du är ganska rolig. Men ibland lite okänslig.