moncan

Min sömn har störts groteskt de senaste dagarna på grund av Storvreta Innebandy Cup (världens STÖRSTA innebandycup för övrigt, vill en stolt storvretatös klargöra). Det har inneburit uppstigning långt före 8 två dagar och 05.30 denna dagen till ära. HÄRLIGT. Ingen final, dock. Brons som var väldigt tråkigt och enligt oss oförtjänt (att det inte blev guld/silver alltså). Men det var ändå sjukt kul och som en bonus härligt att få röra sig lite också efter all julmat och alla födelsedagar.

Apropå födelsedagar. Annika, min enda och bästa syster fyllde tjugo härom dagen, den 27:e, så igår vart det "party, party". Det är sjukt hur trevliga kompisar hon har! Jag blev lite kär i dem, alla underhållande och ändå så sjukt respektfulla genom att alltid (!) lyssna på en när man pratade med dem. Det var kul och värt och jättebra, och det höll mig vaken några timmar längre än det var tänkt. Jag skulle ju ändå gå upp halv sex. Men det gjorde ju inget. 
Mmmm, tårtan. Tipp topp!

Nu tycker jag om sådär många igen. Jag blir alldeles yr av glädje bara jag tänker på hur jag har råkat hitta så många guldklimpar till människor. Tyvärr vet de flesta nog inte om att de är guldklimpar, för jag hinner på nåt vänster inte alltid säga det. Dessutom är det ju faktiskt en lite töntig sak att säga:
Hej, du är en guldklimp. 
Töntigt är i och för sig bra. Men nu är det säng. 

Tjing tjong.