moncan

Kvällen till ära har jag varit på DUM:s konsert i Domkyrkan. Vi hade rätt bra platser från början, men sedan såg Ida att "AHA det finns två lediga platser på andra raden". Därmed smög hon och jag oss dit och lämnade Sara och Martin bakom oss.
Jag har aldrig insett hur långa stråkar är. De är verkligen jättlånga! Hade jag haft en stråke så hade den gått av direkt, min kroppskontroll är inte alltid den bästa (jag har 7 bucklor på en av mina byglar på trumpeten)...

Som jag skrev i ett inlägg för lääääänge sedan (februari) så är det ganska lång fördröjning på ljudet i Domkyrkan eftersom den har så grym akustik. 8 sekunder enligt Ida, 11 sekunder enligt någon källa då jag skrev förra inlägget. Hur som helst hade jag och Ida lite kul åt det när DUM och stråkkvintetten kom in längst bak. Då började ju nämligen de som satt längst bak klappa händerna först. Om man föreställer sig att ljudet verkligen har en fördröjning på 8 sekunder, innebär det att de först skulle sitta och klappa i händerna i 8 sekunder innan vi längst fram fattade att vi också skulle applådera. Sedan skulle det ta ytterligare 8 sekunder innan ljudet av våra applåder skulle nå bak till dem längst bort. Det skulle alltså kännas för dem i bak som om de var de enda som applåderade i hela 16 sekunder. Intressant tanke även om den inte stämde fullt ut!
Konserten var fin, och finast var Sofia som stod där som en liten dröm och diggade till musiken samtidigt som hon sjöng. Gustav och Helenius sjöng också väldigt bra, och alldeles för snabbt var konserten slut. Då bestämde sig Martin och hans två gamla (fast unga och heta) klasskamrater, Fanny och Malin, för att gå och äta en glass på McD. När de undrade om inte jag skulle med kunde jag ju inte motstå det! Glass! Trevligt sällskap också för den delen, även om glassen var det viktigaste... Malin och Martin känner jag sedan ett tag tillbaka, men Fanny var en ny bekantskap för mig. Lång var hon och hade kommit över hälften av Uppsalas alla jobb, bla på cafét storken. Lyllos.
Jag och Malin var fantastiskt nyttiga och nöjde oss med varsin glass med chokladtopping (ungefär), men de andra två var desto hungrigare! Massa glass och hamburgare försvann och McDonnalds gick åter med vinst! 

Bussresan hem hade jag turen att få tillbringa med Maja. Hoppas att övriga människor har haft en lika trevlig kväll som jag!

Chokladsås!

Ps. Höll på att glömma, kul att se Mattson på trummor, han är härlig! Ds