Lurigt

Hahaha, jag är lite rolig, jag. Jag läste massa gamla inlägg från förra sommaren. Vad lurig jag är. Jag gör mig själv förvånad gång på gång. Inledningen på varje inlägg andas förutsägbarhet, men precis när jag känner att jag vet vad som ska komma börjar jag prata om katter istället. Vad bra jag är. Tack och lov att åtminstone jag själv tycker om min humor. Jag skulle aldrig tro mig själv om någon berättade att jag är såhär rolig.

Hihi, nu är det säng. Lasses vemod har blivit en hemtam trygghet. Tok.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback