moncan

Tydligen finns det någon spärr mot att vara glad för länge. Idag har nämligen varit en skitdag. Jag har betalat 80 kr och tre timmar eller så för att hämta min mobil. Kallt var det också. Ensamt. Sorgsna tankar hoppade på mig. Allt var grått. Musiken i mp3:n var skrälligt, och trummorna överröstade allt. Ögonen ville falla ihop. Jag svor. Flera gånger faktiskt. Jag ville göra som i Postkodmiljonären - ringa en vän. Det hann jag dock inte, för då kom bussen.
Allt var grått, men plötsligt stannade bussen på Stubbåkersvägen, och då hörde jag honom. "Ha en trevlig dag" sa den alltid lika trevlige busschauffören. Han såg dock lite sorgsen ut idag, men han såg glad ut när en tant sa "det samma". Hoppas han är glad nu, jag log lite åt honom och höjde handen, precis som förra gången.

Jag är bitter. Give me some love!