"Alla hittar kärlek utom jag"
Gudars skymning (som Tano sa)!
Tidigare på kvällen lekte jag med fulbarnen Hanna och Isabelle. Vi hade tebjudning med Amelie från Montmarte (mycket trevlig men speciell flicka) ett bra tag. Sedan. Plötsligt. DVD:n stängdes av och vad fann vi på 2:an? En alldeles extra ordinär "dokumentär"/"film" om ett gäng unga tjejer (dvs fjortisar) från Göteborg eller närliggande ort. Där fanns allt och lite till från högstadiet som man inte saknar. Man hade fullt upp med att hänga med i alla intriger, inte bara för att alla bytte sida hela tiden, nä, språket var ju inte det lättaste att tyda. Bland annat "typ" var ett ständigt återkommande ord, och då menar jag ständigt. Dessutom tyckte jag synd om alla, för de kunde ju inte hjälpa att alla blev kära i Tony. Sen att tjejen som fick honom sedan gillade hans kompis istället gjorde ju inte heller saken bättre. Men som tur var kom Fiip på modet istället. Hans hjärta stals av tjejen som ville ha antingen en poppare eller en emopojke. Grattis. Vi bör även skicka ett grattiskort till tjejen som hade haft en helt underbar helg för att hon hade deckat (34:55 in i filmen). Tur att några får vara lyckliga, så att säga. Synd bara att hon åkte in på ett hem strax efteråt.
Programmet fick oss att vrida oss av skratt flera gånger efter entoniga intetsägande uttalanden och tomma blickar. Till en början. Men det var mest sorgligt insåg man ganska snart. Alla var så hårda och ytliga mot varandra, tvugna att visa hur lite de behövde någon annan. Därför tackar jag min lyckliga kossa för att jag har kompisar som kan visa uppskattning och kärlek utan att känna sig underlägsna, vilket har resulterat i att jag inte sitter inlåst på ett "hem".
http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=1005575 (tror jag, de har inte laddat upp det på SVT än...)
heey, jag ringde dig igår !! CALL ME =)