Momma, das Finne
Min lilla (hon är inte ens 1,50 m lång) Momma är så galet rolig ibland.
Igår kväll satt vi och fikade*, och faster Anne var och hälsade på. Vi satt och pratade om någonting på svenska, och så sa Anne "...blablabla femton blabla...". Då log min farmor och sa viisitoista, vilket betyder just femton. "Osaa ko sinää laskea ruotsissa?", frågade jag på knackig finska med ännu knackigare stavning. Jag frågade alltså om hon kunde räkna på svenska, för min farmors och farfars svenska ordförråd är mycket (!) klena.
"Jooo", svarade hon och låtsades vara mycket förorättad.
"En, två, tree (intensivt och lite aggresivt började hon räkna med sin ljusa röst), fyyra, fem, sex (vi satt med ett par få decimeter mellan oss) sjy otta (ögonkontakten bröts inte för en sekund) nio tio (hon accelererade så att det gick fortare och fortare) ElvaTolvTrettonFjorttonFemttonSeksttonSyutton (nu var det riktigt aggresivt och gick i ett rasande tempo) AarttonNittonSJYYGI!!!
Jag var som helt förhäxad av henne, och faktiskt lite skräckslagen också. När hon var klar skrattade jag som jag nästan aldrig hade skrattat. Det var illa, kan jag berätta. Svårt att få luft. Då fortsatte hon att räkna en bit till. Kramp! Ömsom fissigt, ömsom "högst förorättat" började hon då rabbla några andra ord, typ "genast" eller vad det kan ha varit. "Tacksså mycke". Jag skrattade så mycket att jag fick gå ut. När jag väl kom tillbaka sa hon att Paapa nog också kunde räkna ganska bra på svenska. "För han har spelat så mycket BINGO", förklarade hon.
Min farmor, min Momma, är världens sötaste. Hon är så busig och snäll och sjunger så fint, så fint! Alltid lika go och glad. Kramas alltid med lika våldsamt mycket kärlek. Fantastiska kvinna!
Puss på alla, men mest på Momma!
*Det blir mycket fika här i Finland. Matschemat är följande:
Frukost storlek stor (mat+gröt)
Fika
Fika
Middag
Fika
Fika
Kvällsmat
Igår kväll satt vi och fikade*, och faster Anne var och hälsade på. Vi satt och pratade om någonting på svenska, och så sa Anne "...blablabla femton blabla...". Då log min farmor och sa viisitoista, vilket betyder just femton. "Osaa ko sinää laskea ruotsissa?", frågade jag på knackig finska med ännu knackigare stavning. Jag frågade alltså om hon kunde räkna på svenska, för min farmors och farfars svenska ordförråd är mycket (!) klena.
"Jooo", svarade hon och låtsades vara mycket förorättad.
"En, två, tree (intensivt och lite aggresivt började hon räkna med sin ljusa röst), fyyra, fem, sex (vi satt med ett par få decimeter mellan oss) sjy otta (ögonkontakten bröts inte för en sekund) nio tio (hon accelererade så att det gick fortare och fortare) ElvaTolvTrettonFjorttonFemttonSeksttonSyutton (nu var det riktigt aggresivt och gick i ett rasande tempo) AarttonNittonSJYYGI!!!
Jag var som helt förhäxad av henne, och faktiskt lite skräckslagen också. När hon var klar skrattade jag som jag nästan aldrig hade skrattat. Det var illa, kan jag berätta. Svårt att få luft. Då fortsatte hon att räkna en bit till. Kramp! Ömsom fissigt, ömsom "högst förorättat" började hon då rabbla några andra ord, typ "genast" eller vad det kan ha varit. "Tacksså mycke". Jag skrattade så mycket att jag fick gå ut. När jag väl kom tillbaka sa hon att Paapa nog också kunde räkna ganska bra på svenska. "För han har spelat så mycket BINGO", förklarade hon.
Min farmor, min Momma, är världens sötaste. Hon är så busig och snäll och sjunger så fint, så fint! Alltid lika go och glad. Kramas alltid med lika våldsamt mycket kärlek. Fantastiska kvinna!
Puss på alla, men mest på Momma!
*Det blir mycket fika här i Finland. Matschemat är följande:
Frukost storlek stor (mat+gröt)
Fika
Fika
Middag
Fika
Fika
Kvällsmat
Kommentarer
Trackback