Gårdagens rester

Uff, jag orkar inte skriva det där Jonas-inlägget nu heller, jag är trött som en abborre ju. Men ändå blev jag så skrivsugen att det piper i fingrarna på mig!

Isabelle har kommit hem från det tyska landet! Det är en sensation som heter duga, när jag visste att jag skulle få träffa henne började mina mungipor leva sitt eget liv. Trots att hon är ett Kattebarn...

Jag sa att jag skulle spela en nattcup med innebandyn, och så blev också fallet. Föll gjorde även jag. I vår sista match blev jag nämligen helt obrutalt fälld framför mål, men brutalt nog gjorde jag en grotesk men ändå charmig form av bakåtkullerbytta. Tack och lov var denna händelse inte på något sätt i onödan, för när jag mödosamt skulle resa mig upp lyckades jag med min ryggrad rädda ett stenhårt (eller ja... lite hårt åtminstone) skott som tydligen skulle ha blivit ett solklart mål. Klart man offrar sig för laget - LENA BALK!
Tyvärr slutade denna vår sista match med förlust 4-3, men jag tänker inte gräma mig för det, jag fick ju spela med Peter!
Det stolta laget: Jag, Isabelle, Jenny, Ljungen, David, Magnus, Peter och Doglas.

Lördagens katterep blev bättre än jag förväntat mig. Lite ürt var det såklart, men vi i "orkestern" har nu börjat bli mer chill mot varandra och Tamara bjöd ju mig på godis! Dessutom fick jag mig en liten pratstund med Isabelufs klasskamrat Anton som hade en jättefin Pim Pim-mugg fylld med kaffe.
Det bästa av allt var dock mina ömma Skrapankompisar!

  • Vi köpte lite pizza
  • Vi (och resten av orkestern) slutade en och en halv timme tidigare
  • Vi bar trummor och vi ringde Farmen-Sebastian.

Det kanske blir värt med musikalen trots all tid den stjäl?

Lördagskvällen var nog magnifik, jag minns inte så mycket av den utom att jag fick två giraffer... Söndagen var också magnifik, jag rörde mig inte många meter, men Amanda den lurken kom hem till mig. Vi satt i vardagsrummet och frossade i skorpor, tea och prat! Mums på henne!

Denna dag som även kan kallas för måndag har varit lite sämst. Fast bra ändå. Mitt humör var sämst imorse, för jag vaknade efter en mer eller mindre sömnlös natt. Det första som slog mig var dessutom att jag hade glömt att vi skulle skriva en uppsats på engelska idag. Uff. Dessutom hade vi en extra kemilektion som konkurrerade med min Mr Trumpet. Konkurrerade ut honom till och med, jag hann inte ha min lektion med Bo-Inge (härligt namn att uttala!). På kvällen gick jag och Johanna dock på en välbehövlig promenad där vi cachade upp och catchade ner allt möjligt. När hon och jag träffas, då minns jag vad att vara sig själv innebär!

Hej hopp, förresten. Jag ska ju upp imorgon också, men då är det bara en ynklig kvarts kvartssamtal som gäller. Fülmjöl!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback