Syster dyster

Hej.

Jag sitter här och är lite dyster. Jag vet inte riktigt varför. Allt är bara så jobbigt. Fast jag vet inte vad själva "allt" är. Jag känner den lilla hopplösheten inom mig. Tack och lov inte den Stora Hopplösheten.

Hur som helst kankse jag har lite bra saker att se fram emot. I helgen kanske det blir utgång med mina kära 89:or, eventuellt på en nation om de lyckas få in mig (hoppas, hoppas, hoppas). Söndagen verkar också kunna bjuda på något bra, en bastning med bastupojkarna och en redig mängd skitsnack. Det tror jag är vad jag behöver. Skitsnack i rejäla doser! Och kärlek. Give me some löööv!

Hej då.


(Såhär vill jag att det ska vara. När jag tänker såhär försvinner något av det dystra...)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback