moncan

Åh.
Nu är allt fixat. Alla grejer, alla kläder, låtarna, stämmorna, solon. Sconesblandningen inför imorgon. Mamma Mia. Allt är klart. Vi är sjukt snygga också. Alla hör liksom ihop, men med sin egen stil bevarad. Det är coolt, tycker jag. Vi är tillsammans som individer.
Åh, det har varit så kul att repa så här intensivt som vi gjort drygt den senaste veckan. Det var så att jag log idag när jag gick hem från Miriam. Jag kunde knappt sluta. Det är så bra, för nu har vi blivit så sammansvetsade både musikaliskt och kemiskt (eh?) att det känns tryggt att gå upp på scen vad som än händer. Vi gör det tillsammans.

Åh. Jag både längtar och fasar inför imorgon. Magen säger nervositet. Men det beror en hel del på att den krampar av köld, och därmed får inte andetagen tillräckligt med plats för att tränga undan den. Det är en av anledningarna till att jag tänker gå och lägga mig nu... I min sköna säng som jag snart ska byta till en säng som förhoppningsvis är ÄNNU skönare. Men lika bred och härlig.

Puss, vi ses imorgon på Musikens Hus!