moncan

Musik Direkt är ju ett riktigt roligt evenemang. Sköna och mindre sköna "artister" (band fick man ju inte säga) underhöll och knasade sig. Basement var galet sköna, precis som väntat, och Clara körde cool-coola loopningar med hjälp av någon manick, och skapade på så vis sitt eget komp. Trollbindande! En liten 14-åring som hette André var tokskön och gick vidare, men då var han inte längre tokskön, för han borde inte ha gått vidare (fantastisk mening). Suck. Jaja, han och ett band som hette Ophelia (?) gick vidare till länsfinalen. De senare nämnda artisterna spelade sådan där hård musik som jag inte förstår mig på, med mycket skrik och cymbalkomp. Men de var toktighta och hade beundransvärd scennärvaro. Skillade (som man säger) var de också, och jag var galet imponerad över hur de kunde spela så bra trots att de flängde runt med sina instrument som galningar. Näjs.

Första bandet var bra. Ljudmässigt. Skön röst på sångaren, mindre sköna byxor. Både bildligt och bokstavligt talat, kan jag tänka mig. De visade aningen för mycket. Fler musiker fanns, men jag orkar inte komma ihåg dem. Vi hade ju killen med tungan. Och tjejen med pianot. Och de med tamburintjejen och killen som sjöng som Per Gessle/Ulf Lundell. Säkert några fler. Ett vråltråkigt band. och ett som körde Fire av Jimi Hendrix. Äh, jag gillar't. Konfrenciern  (öh, stavning?) är underbar, dryg och härlig. Mumma!

Det var mysigt att sitta med Lindmark och Jens dessutom. Glada, bra pojkar, de där. Herr Lindmark fixade också kvällens höjdpunkt genom att säga något som gjorde mig väldigt glad. Fine Lindstark!

Hej hopp!



Ps, det var inte idag mitt band spelade, det kommer om två veckor, den 8:e februari!