moncan

Mathilda brukar prata om smygkräsen. Men idag är jag nog smygilsken.
Egentligen är jag hur glad som helst, men så fort någon säger eller gör minsta skitsak brusar morr-tabletten i mitt vattenglas. Det är som en alvedon ungefär, eller kanske en C-vitamin. Obehagskänslor tränger sedan ut genom porerna, osynliga för världen men fullt verkliga. Världen ser dock höger ögonbryn skjuta i höjden. 

... för att strax dala ner igen till den glada Moncan tills morrtabletten åker fram igen, och hon inte kan motstå att dricka den. Suck. Skärpning, Monica! Sov!