Gott nytt år?
Nyårsafton. Så överskattat det är. Först har man jättekul/trevligt på en middag. Sedan ska man av någon anledning alltid åka till slottet, ropa "gott nytt år" med alla (dvs, de man hittar) sina kompisar, för att sedan inviga det nya året tillsammans med tusen dräggiga människor, kyla och ingenstans att "dra vidare" till. Förutom Stora Torget då, för det är ju där man hamnar till sist innan man tar sig hemåt.
Detta var vad jag förväntade mig skulle hända. Oj, vad fel jag hade. Efter nämnda trevliga middag for jag, Mathilda och Lindmark till stan för att kunna ta oss till Sunnersta innan klockan slog tolv. På stan mötte vi Blondin-Bellas granne, en tjej från Vasastan (?) som valde att tillbringa sitt nyår på People i Uppsala. Sedan kom en hel busslast av Isabeller och andra kvinnofolk precis innan vår egen buss anlände.
Det blev en chipsfylld busstur. Plötsligt tittade vi upp, och då klev Hillevi och Ronja på, kärt möte så att säga. Vi åkte vidare tillsammans, och klev av bussen med fem minuter till godo. Springa, springa (Gott Nytt år?) där är de!
- GOTT NYTT ÅÅÅÅR!!!
Åh, den känner jag. Och den. Och lite den, och den och den. Va? Är han här? Hej, Monica heter jag. Jag är här med... öh, den, den, den och den. Ja, ja, vi kan väl gå in.
Fint hus, fint ställe att lägga väskan på, fint att snoka i, fint att dansa i. Jag var nöjd iallafall. Den nöjdheten (från och med nu ett befintligt ord) höll sig kvällen igenom, och jag hade väldigt kul med "Ayia Napa"-låtar och lite ABBA att digga till. Det enda tråkiga var att kvällen tog slut lite för tidigt (måste man passa bussar så måste man) och att Mathilda blev knockad av en väderkvarn till dansare. Han var lång och drämde till uppifrån med sina släggor till armbågar. Jag fick smaka på dem två gånger eller så, men Mathilda blev totalsmackad och låg utslagen på en soffa i 45 min innan vi gick till bussen. Hjärnskakning? Jag ska ringa henne och fråga.
Bussen var så sen att jag missade min buss från stan och sov hos Mathilda istället. Då fick jag äran att träffa hennes lillebror, och han bjöd mig på en godis. Slutet gott, allting gott (utom Mathildas huvud, kanske)! Mitt kanske bästa år någonsin, men definitivt mitt bästa nyårsfirande någonsin!
(Jag fick även bekräftat att trumpetare kysser väldigt bra. Av annans erfarenhet, men ändå. En vacker dag ska jag testa själv!)
Detta var vad jag förväntade mig skulle hända. Oj, vad fel jag hade. Efter nämnda trevliga middag for jag, Mathilda och Lindmark till stan för att kunna ta oss till Sunnersta innan klockan slog tolv. På stan mötte vi Blondin-Bellas granne, en tjej från Vasastan (?) som valde att tillbringa sitt nyår på People i Uppsala. Sedan kom en hel busslast av Isabeller och andra kvinnofolk precis innan vår egen buss anlände.
Det blev en chipsfylld busstur. Plötsligt tittade vi upp, och då klev Hillevi och Ronja på, kärt möte så att säga. Vi åkte vidare tillsammans, och klev av bussen med fem minuter till godo. Springa, springa (Gott Nytt år?) där är de!
- GOTT NYTT ÅÅÅÅR!!!
Åh, den känner jag. Och den. Och lite den, och den och den. Va? Är han här? Hej, Monica heter jag. Jag är här med... öh, den, den, den och den. Ja, ja, vi kan väl gå in.
Fint hus, fint ställe att lägga väskan på, fint att snoka i, fint att dansa i. Jag var nöjd iallafall. Den nöjdheten (från och med nu ett befintligt ord) höll sig kvällen igenom, och jag hade väldigt kul med "Ayia Napa"-låtar och lite ABBA att digga till. Det enda tråkiga var att kvällen tog slut lite för tidigt (måste man passa bussar så måste man) och att Mathilda blev knockad av en väderkvarn till dansare. Han var lång och drämde till uppifrån med sina släggor till armbågar. Jag fick smaka på dem två gånger eller så, men Mathilda blev totalsmackad och låg utslagen på en soffa i 45 min innan vi gick till bussen. Hjärnskakning? Jag ska ringa henne och fråga.
Bussen var så sen att jag missade min buss från stan och sov hos Mathilda istället. Då fick jag äran att träffa hennes lillebror, och han bjöd mig på en godis. Slutet gott, allting gott (utom Mathildas huvud, kanske)! Mitt kanske bästa år någonsin, men definitivt mitt bästa nyårsfirande någonsin!
(Jag fick även bekräftat att trumpetare kysser väldigt bra. Av annans erfarenhet, men ändå. En vacker dag ska jag testa själv!)
Kommentarer
Trackback