Europaturné!
Det är inte klokt. I våras spelade jag med en kille som vikarierade i vår orkester. Han tog mitt nummer ifall han någon gång skulle behöva vikariat. Den gången kom nu.
En turné á tio dagar - ja tack!
Med storbandet/showorkestern Phontrattarne - ja tack!
Okända orter, men åtminstone delvis i utlandet - ja tack!
Jag förstår inte att jag har sådan tur. Att en spelning med gamla hederliga GUSB kunde leda så långt. Otrolig chans. Otrolig.
Spännande att se vart vi åker, än så länge ska det bara vara fyra som vet - de som planerade resan. Vi andra vet att vi ska sätta oss på en buss fredag morgon och komma hem söndagen veckan efter. Jag gillar't!
Gut Olga!
(Att resan blev möjlig beror delvis på Jacob som i de mörkaste av tider lyckades trolla bort två arbetspass. Världens bäste Jacob, skulle jag vilja säga!)
Soul, till på köpet!
Jag är förkyld, hurra, och jätteglad! Jag visste inte varför. Jag tänkte efter, och då insåg jag att det var för att jag har suttit och spelat trumpet i två timmar. Man blir ju verkligen lycklig av den lilla krabaten. Jag tror att det är en han. Så man kan säga att jag har suttit och kyssts i två timmar. Inte konstigt att man är glad då?
Midsommarmys
Gunde, en hyvens kille, bjöd till grillkalas. En flicka hade blommor i håret, och alla fick pommes på tallriken. Jag fick dessutom så mycket ketchup och senap jag ville, så jag var klart nöjd. Efter middagsätande drog sig sällskapet inåt för lite sällskapande. Med undantag av att några ville vattna (ja, med vanligt vatten) grannarnas blommor och låna "isterband, bacon eller dylikt" höll vi oss också inne tills någon kom på den briljanta idén att hitta en midsommarstång.
Mot fruktbarhetssymbolen och vidare, tänkte vi och cyklade till den närmsta vi visste om. Där dansade vi inte så mycket, däremot fann vi ett par styltor som vi roade oss med. Och föll med. De sjönk nämligen ner i leran och sögs fast.
Lite klättrande blev det också av, även en uppsättning av ett visst mord på den lokala teatern, och till sist lite stagediving av Olle och Erik.
Så småning om tyckte vi ändå att man borde ta sig till vatten, så Storvad blev nästa anhalt. Där satt vi först på bryggan och drog osmakliga skämt anknutna till tidigare framfört mord. Sedan bestämde vi oss för att man faktiskt borde bada på midsommar. Plums, plums, plums, plums, plums. Sådär ja! Och jag var först i, ska ni veta! Efter en förträfflig nedkylning slängde vi oss på cyklarna till Gundes hus och bastu, och sedan satt vi där, sju tinande själar på plankor av trä. De osmakliga skämten fortsatte tills vi var varma och bastun blev kall. Det var dags för sömn efter en lång och trevlig midsommarafton!
Glad som en uggla
Jag tror att jag har en biljett! Mihihihi! Det verkar vara en kille som hade köpt biljett innan han fick veta att han skulle jobba på festivalen, så nu får jag hans biljett för 1900. Soft. Jag är klart nöjd. Käre Per (som han hette)!
Lagom otydligt
Men bästa botemedlet mot förkylning tycks vara att arbeta. Första dagen (timmarna) på Skuttungekonditorn i Boländerna var riktigt fin. Jag hade en jättegullig "övervakare" som hette Anna, och jag fick göra vaniljbullar. Klart bra. Fika med en Isabelle och en Robbelibobba är inte heller att ta ner ur julgranen!
Och vet ni vad? Ingenting är skrivet i sten!
Fajka, me Like:a
Mmm.
Fika är fint. Trevligt och bra i det mysigaste hörnet. Fyra koppar kaffe (eller var det tre?), och sedan är jag hög. Som ett hus, ungefär. Är det normalt?
Delar av studenten
Jag tror aldrig att mina skrattgropar fått så mycket träning på en och samma dag. Tack alla som gjorde den så fin. Snälla, snälla ni!
Sista kampen
Iiih, nu kommer fjärilarna.
Mormor, kusin och hans flickvän har hittat till Uppsala. Det är på gång. Jag har lagt ut alla kläder och saker jag (än så länge kommit på att jag) ska ta med mig imorgon. Herre Gud.
Kampen blev för övrigt väldigt intressant i år.
1. Det regnade (har varit nästan överdrivet varmt de tidigare två år jag har varit med)
2. Kampen avbröts/ställdes in till följd av äggkastning
3. Kampen fick till slut fortsätta - men utan publik
4. Katte vann för första gången på elva år
Om jag ska vara ärlig så tycker jag nästan att det var lite kul att Katte vann, även om jag är glad att jag slapp vara där och få det gnuggat i mitt ansikte. Vissa ettor på Skrapan hade varit lite väl kaxiga mot sina kattevänner, och får nu äta upp det med råge. Eller kanske råg. Inga vetebullar där inte, utan ANDRA bullar.
Eh. Var var jag? Jo! Jag hade otroligt kul så länge kampen varade. Jag skrek och skrek och sjöng och tutade i Staffans trumpet. Skrapanbandet sambabattlade en kort stund med Kattes virveltrummor & tillbehör. Men de stackarna hade ju ingen surdo*. Då går det som det går.
Mina fingrar förfrös i det ruskiga regnet av att hålla i en kall trumpet, men då kom en trogen skrapanelev (Linn?) till undsättning och lånade ut tumvantar.
När kampen blåstes av trodde vi knappt våra öron. Det hände alltså till sist. Otroligt tråkigt, men vad ska man göra. Vid det tillfället visste vi bara om ett kastat ägg på banan, men tydligen hade Katte fått sig en skur om 30-40 ägg (källan var dock en ytterst opålitlig katteelev). Då har man ju mer förståelse för beslutet. Korkade elever som kastade. Riktiga kvastskaft (smartskaft enligt Hanna).
Hur som helst gick delar till Skrapanbandet till Max och åt hamburgare och drack värmande kaffe/te. Det var en fin avslutning på kampen, och resten av dagen på stan gick jag och log. Jag tycker om dem. Undrar vad de ska spela för mig och alla andra imorgon på avslutningen... vi får se, och nu går jag och lägger mig.
AAAAAH!!!
*
Nästan på turné till Lidingöfestival
Glad Myra
Glad upphämtad Monca
Upphämtning av Jens vid Carolina
Upphämtning av Erik
Volvon i centrala Stockholm
Flickor studerade fysik i baksätet
Spegel, spegel
Nästan i solen efter en hamburgare
Testing, testing
Ska trombonfixa i den varma solen
Glada, blåa, vita och röda
Sista låten: Love will come and go
Svettiga och nöjda backstage
Foto: Monca, Myra och trevlig tjej som anordnade denna soliga festival
Nästan Nästan på talangkampen
Nu ni! Nästan Nästan ska spela på fredag i stora salen på UKK (Uppsala Konsert & Kongress). Det är dags för årets version av Rosendals, Skrapans, Celsius och Kattes (?) talangkamp, och tydligen behövdes fler bidrag. Någon ansvarig hade hört av sig till Jens och bett oss vara med. Erik kunde inte kvällen till ära, men eftersom han redan har vunnit talangkampen en gång tillät han oss andra att vara med. Man kan ju inte lämna kamper i nöd.
Om ni vill komma och stödja oss med hejarop blir vi väldigt glada. Kastande av blommor och underkläder (helst fräscha) på scenen godkänner vi också. Även om vi tyvärr bara är tre.
Tur att jag inte hade hunnit köpa biljett! Nu får man kanske mysa med Johan Glans också! Soft!
P5 records
Jag har några liveminnen som sitter stenhårt. Igår fick jag ett nytt:
På prisutdelningen för Musik Direkts riksfestival kom ett av banden som vann föra året och gästspelade. Det var sex tjejer som BARA KÖRDE. De var grymma, de hade sådan sjuk energi och utstrålning att jag blev helt tagen. De kan inte ha varit särskilt gamla, men de hade rejäl pondus. Deras texter var ganska utmanande och starka (feministiska), men deras öppna attityd och musikaliska skicklighet gjorde att de "kom undan" med det och tokvann publikens hjärta. De fick stående ovationer, och från mina ögon rann det nästan en tår. Killen brevid mig lutade sig framåt i sätet och lyssnade och tittade intensivt redan på första låten. Underbart!
P5 records heter de, och de har MySpace med addressen http://www.myspace.com/p5record
Rent underbara live, oh, ja! Och när kvällen lidit mot sitt slut stod jag och frökan Clara nere i UKK:s entré inför vår avfärd. Då såg jag P5 records komma mot mig, så jag sprang fram och sa att jag tyckte att de var jättebra. Då blev de glada och gav mig och Clarusch varsin demo. Guldkantat minne!
Kära N3d, tack för en underbar kväll
Är Monica en sådan där? tänker du kanske nu.
Ja och nej! Sängkamrat hade jag, men hon var en hon. Fast det behöver ju iofs inte göra saken bättre. Men jag kan lugna er med att det inte hände något som jag kommer ångra. En puss på kinden, sedan gick vi inte mycket längre.
Hopp, hopp, hopp, dags att ladda om för kvällens skiva, nummer fyra! Men frågan är om den kan slå gårdagens?
Puss!
Vilken vecka! Fantastiskt rolig, men nästan lika jobbig. Igår tog jag min sista ton i musikklassen, och den var falsk. Sorgligt eller vad? Tur att jag har sambatåget på kampen kvar!
Ikväll är det tredje skivan, min första skiva där jag går på middagen. Det kommer bli otroligt kul! Jag ska pussa på alla mina vänner och dansa tills fötterna blöder!
Gudars. Håller jag på att bli en kompispussare? Det som var min största skräck i sjätte klass. Mycket kan hända på sex år...
Kaffeglad!
Jag tror att jag gillar livet! (obs, det är kaffet som talar)
Jag ska vara blå, men röd i huvudet.
Ikväll är det dags för årets andra skiva. Kommer det bli en bra kväll, eller kommer det bli en bra kväll?
Jag tror att den blir bra. Morgondagen är dock mer tveksam, eftersom jag lär få gå upp runt sju för att hinna repa med nästan. Men fyra timmars sömn är bättre än ingen sömn, för att säga några visa ord.
Hej hopp, time to stop (by at Björkesten för att få skjuts till genrep)!
När världen är god
Såhär ser det ut när man tittar ut genom mitt sovrumsfönster om morgonen. Då vill man vakna och möta världen.
Ignorera sista meningen, kanske?
Idag råsatsade vi på våra scones!
Det var vetemjöl, det var havregryn (fiberberikade) och det var rågmjöl.
Det var fikon och torkade aprikoser.
Det var pumpafrön, solrosfrön och valnötter.
Det var (minst!) 4 sorters marmelad, men jag åt bara av en, världens bästa jordgubb/rabarber!
Mmm. Lättsamt med Vänner med vänner med mat. Tungt med vänner i mörker. Fast lättare att bära på tre än på en.
Jag tycker ju om dem, fast de är det äckligaste jag sett. Snuskiga barn, är vad de är. Och jag hade två myror i en påse idag.
(Nöjd gris. Den är som jag!)
En morgon med musik
Jag tror att jag älskar musikklassen. Eller vad då "tror" förresten? De bjuder ju på skratt och, framför allt, kakor och BULLAR! Hur ska man kunna låta bli? Jag ser fram emot att gå upp klockan sju imorgon för att få hänga med dem. Ja.
Mojs!
Jag vill frysa året. Det kan inte på något sätt bli vackrare än det är just nu. Jag blir som ett litet barn, jag måste nästan lägga mig på marken eller hoppa runt lite när solen gör alla nya löv till små gröna lyktor. Alla skuggor, alla kontraster, allt ljus. Jag vet inte var jag ska göra av mig. Mmm.
Idag bjöd jag Bo-Inge på min studentmottagning. Han sa "jag kommer". En gäst - check!
Det börjar lukta student
Temat var djungel, och jag hade min älskade gosedjursapa Affe runt halsen. Mathilda var en regnskog. Andrea var en zebra med svans. Ida var en leopard, liksom Hillebille och Sofia. Ronja var fylld av papegojor, och Lindmark och herr Grönholm satsade på växttema, den förste med två blad på tröjan, och den andre med några bananer. Mums. Ronjas Ida var toksnygg tillsammans med sin karl i tigerrandiga hängselshorts (lurviga) och matchande pälsmössa därtill. Ja.
Äh, jag vet inte vad jag ska säga, men kul hade jag, och hem till Mathilda cyklade (ja, du läste rätt, inga bussar) jag för att sova sött.
Trevlig inledning!
*För er som inte är infödda Uppsalabor eller som helt enkelt har missat detta så kanske man ska förklara fenomenet studentskiva. Nästan varje klass (ibland gemensamt med en annan klass) i Uppsala hyr en lokal med tillstånd för att servera alkohol och bjuder sedan in alla vänner och övriga vänner till en kväll full med dans och, ja, just alkohol. Klubbarna tar då ut hutlösa priser för biljetter och tjänar storkovan eftersom klasserna bara får hyra lokalerna på vardagar då de ändå inte har öppet i vanliga fall. Ofta har skivan (som man säger i vardagligt tal) ett tema som man ska klä sig efter, det kan vara en färg, ett årtionde, "fel", marint eller precis vad som helst. Dyrt men kul! Lagom är bäst.